En liljestav (eller liljespira) anses vara en symbol för makt, bestående av en spira varifrån en heraldisk lilja växer upp. och den förs i handen av svenska kungar på de äldsta svenska mynten från Olof Skötkonung och Anund Jakob, i Knut Erikssons sigill, och är också avbildad på Birger Brosas sköld, där det är oklart om liljestaven är en heraldisk symbol för hans person eller ätt, eller en symbol för hans ämbete.[1]. I svensk medeltida heraldik förekommer liljestavar i Karl Gustafssons[2] och Sigge Guttormssons (som till Guttorm jarl och måg till Birger jarl)[3] ättevapen. Vissa menar att skölden i Birger Brosas sigill visar en liljestav och att detta kan ha varit hans sköldemärke, och den svenska heraldikern Jan Ranekes blasonering för Birger Brosas sköld lyder: ”En vit stavlilja på rött fält”.[4]

En liljestav i vapnet för Frosta kommun i Norge.
En liljestav är avbildad på skölden i Birger Brosas sigill.

Liknande förslag har gjorts angående Vasaättens äldre vapenformer, som inte alls såg ut som en kärve.[5]

BilderRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män: Tjugonde bandet. Upsala: Wahlström & Låstbom. På P.M. Lindhs förlag. 1852. sid. 60. Libris 11235856 
  2. ^ Raneke, Jan, Svenska medeltidsvapen, s. 786.
  3. ^ Raneke, s. 672.
  4. ^ Raneke, Jan (1982-1985). Svenska medeltidsvapen. Bodafors: Doxa. sid. 786. Libris 336416 
  5. ^ Wasling, Jesper. ”Vapenförande ätter på 1200-talet”. www.heraldik.se. Arkiverad från originalet den 14 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120514024041/http://www.heraldik.se/rullor/fore1280.html. Läst 20 november 2011.