Lidköpings Järnvägar var ett samlingsbegrepp[1] och konsortium[2] för samförvaltning mellan av Lidköpings stad helägda eller delägda järnvägsbolag i Skaraborgs län.

Historia redigera

Lidköpings stad köpte den smalspåriga Lidköping-Håkantorps Järnväg (HLJ) 1902.[3] Samförvaltning och samtrafikering inleddes genom ett konsortium med Kinnekulle-Lidköpings järnväg (KiLJ) innan 1912.[2] Denna samförvaltning blev känd som Lidköpings Järnvägar eftersom Lidköpings stad var huvudintressent. [4] Samtrafiken körde genomgående tåg från Forshem via Lidköping och Västergötland-Göteborgs Järnvägars (VGJ) bibana Håkantorp-Tumleberg till Tumleberg på VGJ:s huvudlinje. Lidköpings Järnvägar drev också trafiken på Södra Kinnekulle Järnväg (SKJ) när den öppnade 1924.[4] Lidköping-Kållands järnväg (LJ) invigd 1908 drev egen trafik 1912.[5] Lidköpings stad köpte både SKJ och LJ 1928 och därefter drevs trafiken på alla fem bandelarna under namnet Lidköpings Järnvägar. Enligt en källa användes då LJ från Lidköping-Kållands järnväg som förkortning för Lidköpings Järnvägar.[6] Det finns inga källor att KiLJ har varit majoritetsägt av Lidköpings stad.[7]

Konsortiet upphörde 1948 då Svenska staten köpte de kvarvarande järnvägsbolagen och driften därefter ingick i Statens Järnvägar.[8]

Källor redigera