Lichtensteins hartebeest eller konzi (Alcelaphus lichtensteinii, ibland listad i ett eget släkte Sigmoceros) är en art i underfamiljen ko-, lyr- och gnuantiloper. Arten fick sitt namn av den tyske zoologen Wilhelm Peters som på så sätt hedrade sin kollega Martin Lichtenstein.

Lichtensteins hartebeest
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Lichtenstein's Hartebeest.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningPartåiga hovdjur
Artiodactyla
UnderordningIdisslare
Ruminantia
FamiljSlidhornsdjur
Bovidae
UnderfamiljAlcelaphinae
SläkteAlcelaphus
ArtLichtensteins hartebeest
A. lichtensteinii
Vetenskapligt namn
§ Alcelaphus lichtensteinii
AuktorPeters, 1849
Hitta fler artiklar om djur med

KänneteckenRedigera

 
Antilopens huvud

Djuret når en mankhöjd upp till 1,25 meter och väger cirka 150 kilogram. Antilopens grundfärg är gulbrun och på djurets rygg finns mellan skuldrorna och bakben en mörkare sadelteckning. På stjärten finns en vitaktig fläck och svansen bär svarta hår. Bägge kön bär horn som har två tydliga krökningar. Sett från framsidan bildar varje horn en cirkel. Hornens längd går upp till 50 centimeter. Från den andra arten som kallas hartebeest skiljer sig Lichtensteins hartebeest genom kroppens färgteckning och att huvudets ovansida avslutas med öronen.

Utbredning och habitatRedigera

Arten lever i centrala och sydöstra Afrika, bland annat i Kongo-Kinshasa, Tanzania, Zambia, Angola, Malawi, Moçambique och Zimbabwe. Möjligtvis är arten utdöd i Moçambique och Angola. I Zimbabwe finns bara omkring 50 individer. Under 1980-talet flyttades några individer från Malawi till Sydafrikas Kruger nationalpark.

Antilopen finns i skyddsområdena Kafue nationalpark, Södra Luangwa nationalpark (båda Zambia), Upemba nationalpark (Kongo-Kinshasa) och vid stora Ruahafloden.

Arten lever i öppna landskap med några buskar och träd ofta i närheten av träskmark. Liksom arten hartebeest föredrar den slättland.

LevnadssättRedigera

Djuret är aktivt på dagen och lever i grupper av omkring 10 individer, men ibland samlas större hjordar. Tidvis vistas de tillsammans med gnuer, sebror och hästantiloper. Varje grupp består av en hanne samt flera honor med deras ungdjur. Efter dräktigheten som varar ungefär 250 dagar föds ett enda ungdjur, främst mellan juli och oktober. Födan utgörs huvudsakligen av gräs.

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 19 februari 2009.

Tryckta källorRedigera

  • Chris & Tilde Stuart: Field Guide to the Larger Mammals of Afrika. Struik, 2000, ISBN 1-86872-534-0
  • Jean Dorst und Pierre Dandelot: Säugetiere Afrikas, Paul Parey Verlag, 1970. ISBN 3-490-01018-3

NoterRedigera

  1. ^ Alcelaphus buselaphus ssp. lichtensteiniiIUCN:s rödlista, auktor: Antelope Specialist Group (2008), besökt 9 mars 2009.