Öppna huvudmenyn

Leo I, Leo den store, född omkring år 400 i Toscana, död 10 november 461 i Rom, var påve från år 440 till sin död den 10 november 461. Han utnämndes 1754 till kyrkolärare. Leo I vördas som helgon inom Romersk-katolska kyrkan. Hans helgondag firades tidigare 28 juni, då hans reliker överfördes till Peterskyrkan. Idag är hans helgondag densamma som hans dödsdag, den 10 november.

Leo I
Herrera mozo San León magno Lienzo. Óvalo. 164 x 105 cm. Museo del Prado.jpg
Påve 440–10 november 461
NamnLeo
Föddomkring 400
Död10 november 461
FöreträdareSixtus III
EfterträdareHilarius

Innehåll

BiografiRedigera

Leos födelseår är okänt; han föddes enligt Liber Pontificalis i Toscana som son till en Quintianus och tillhörde den romerska aristokratin. Leo erhöll officiellt välde över alla kyrkor i väst, genom en kejserlig proklamation år 445.[1] Genom sin skrivelse (tomos) till konciliet i Chalcedon år 451 avgjorde han utformningen av mötets kristologi, att i Kristus är två naturer (den mänskliga och den gudomliga) förenade i en person. Däremot motsatte sig Leo den höga rang som kyrkomötet tilldelade patriarken av Konstantinopel.

Enligt sägnen skall Leo ha förmått hunnerkungen Attila att skona Rom och sluta fred 452. Detta möte har förevigats av Rafael i en känd fresk i rummet Stanza d'Eliodoro i Stanze di Raffaello, Vatikanen.[1]

Cirka 100 predikningar finns bevarade; de anses visa på stor stilistisk förmåga och tankereda.

BilderRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Harrison, Dick (2001). Krigarnas och helgonens tid: Västeuropas historia 400–800 e.Kr. Prisma. sid. 48 och 133. ISBN 91-518-3897-4 

WebbkällorRedigera

Tryckta källorRedigera

  • Farmer, David Hugh (1992) (på engelska). The Oxford Dictionary of Saints. Oxford Reference (3 ed.). Oxford: Oxford University Press. sid. 294–295. ISBN 0-19-283069-4 

Se ävenRedigera

  • Leo I, kejsaren med samma benämning

Externa länkarRedigera

Företrädare:
Sixtus III
Påve
440–461
Efterträdare:
Hilarius