Lasiurus pfeifferi är en fladdermus i familjen läderlappar som förekommer i Kuba. Några zoologer tror att populationen är en underart till Lasiurus seminolus.[2]

Lasiurus pfeifferi
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningFladdermöss
Chiroptera
FamiljLäderlappar
Vespertilionidae
SläkteLasiurus
ArtLasiurus pfeifferi
Vetenskapligt namn
§ Lasiurus pfeifferi
Auktor(Gundlach, 1861)
Hitta fler artiklar om djur med

Arten är med 40 till 50 mm långa underarmar och en vikt av 12 till 18 g en medelstor medlem av släktet Lasiurus. Pälsen har en orangeröd färg och bakom varje öra förekommer en vit fläck. Liksom hos andra släktmedlemmar är svansflyghuden täckt med päls. Huvudet kännetecknas av ganska breda men korta öron samt av små ögon.[3]

Utbredningsområdet sträcker sig över nästan hela Kuba med undantag av den nordvästra udden och dessutom hittas Lasiurus pfeifferi på några mindre tillhörande öar. Arten vistas i låglandet och i kulliga områden mellan 50 och 500 meter över havet. Habitatet utgörs antagligen av mindre skogar.[1]

Individerna vilar på dagen i trädens bladverk och de är främst aktiva under skymningen och gryningen. Ett exemplar hade nästan uteslutande skalbaggar som föda.[1] Andra individer dokumenterades vilande i grottor.[3]

Denna fladdermus är känslig för tropiska stormar. Även landskapsförändringar påverkar beståndet negativt. Några skogar ligger i naturskyddsområden. IUCN uppskattar att hela populationen minskade med upp till 25 procent under 15 år före 2013 och listar Lasiurus pfeifferi som nära hotad (NT).[1]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d] Solari, S. 2018 Lasiurus pfeifferi . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 2 januari 2020.
  2. ^ Wilson & Reeder, red (2005). Lasiurus pfeifferi (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4 
  3. ^ [a b] Carlos A. Mancina Pfeiffer’s red bat (pdf), Proyecto CUBABAT, läst 2 januari 2020.