Lars Erik Gustav Lindahl, född 28 mars 1936 i Johannebergs församling i Göteborg,[1] är en svensk jurist, filosof och professor emeritus i allmän rättslära vid juridiska fakulteten vid Lunds universitet.

Lars Lindahl
FöddLars Erik Gustav Lindahl
28 mars 1936 (88 år)
Johannebergs församling, Göteborg
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragJurist, filosof
MakaIngrid Sundström
(g. 1958–1971; skild)
Astrid Lena Birgitta Källman
(g. 1976–1999; änkling)
Birgitta Alexanderson
(g. 2006–2017; änkling)
FöräldrarErik Lindahl
Gertrud Odelberg-Johnson
SläktingarHelge Lindahl (farbror)
Gunnar Lindahl (farbror)
Tomas Lindahl (kusin)
Erik Gustaf Johnson (morfar)

Lars Lindahl är son till nationalekonomen Erik Lindahl och Gertrud, ogift Odelberg-Johnson.[2] Hans farbröder är advokaten Helge Lindahl och läkaren Gunnar Lindahl och Nobelpristagaren Tomas Lindahl är hans kusin. Morfar var läkaren Erik Gustaf Johnson.

I unga år tog han en fil. kand. men läste också juridik.[3] Efter jur.kand.-examen och tingstjänstgöring blev han fil. lic. i praktisk filosofi vid Uppsala universitet. Han disputerade 1977 i teoretisk filosofi på en avhandling om juridik och logik. Genom avhandlingen blev han docent i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet.

I doktorsavhandlingen ("Position and Change: A Study in Law and Logic") vidareutvecklade han logikern Stig Kangers system av rättighetstyper till det som kommit att kallas ”The Kanger Lindahl theory of normative positions”. I andra skrifter har han bl.a. behandlat juridisk begreppsbildning, teorin för juridiska begrepp som mellanbegrepp i rättsregler, teorin för juridiska normkonflikter, och teorin för juridiska avvägningar.

Lars Lindahl gifte sig första gången 1958 med Ingrid Sundström (född 1935), dotter till ingenjören Arvid Sundström och Dagmar, ogift Mörck.[3] Äktenskapet upplöstes 1971.[4] Andra gången gifte han sig 1976 med Astrid Lena Birgitta Källman (1938–1999), dotter till jur. kand. Carl Mikael Källman och Astrid, ogift Hjelm.[5][6] Tredje gången gifte han sig 2006 med advokaten Birgitta Alexanderson (1936–2017).[5][7]

Publikationer

redigera

I listan nedan återfinns ett urval av Lindahls publikationer.[8]

  • 2015: Conflict of legal norms: definition and varieties
  • 2013: Assignment of solutions to cases: Comments on Bentham and the formal theory of legislative action
  • 2013: The theory of joining-systems
  • 2011: Stratification of normative systems with intermediaries
  • 2009: On Robert Alexy's Weight Formula for Weighing and Balancing
  • 2008: Intermediaries and intervenients in normative systems
  • 2008: Strata of intervenient concepts in normative systems
  • 2006: Intermediate concepts in normative systems
  • 2006: Open and closed intermediaries in normative systems
  • 2005: Hohfeld relations and spielraum for action
  • 2004: Deduction and justification in the law : the role of legal terms and concepts
  • 2004: Normative positions within an algebraic approach to normative systems
  • 2003: Normative systems and their revision: an algebraic approach
  • 2003: Operative and justificatory grounds in legal argumentation
  • 2003: Operative and justificatory grounds in legal argumentation
  • 2002: The role of connections as minimal norms in normative systems

Utmärkelser, ledamotskap och priser

redigera

Källor

redigera
  1. ^ Sveriges befolkning 1990: Lindahl, Lars Erik Gustav
  2. ^ Svenskt Biografiskt Lexikon: Erik Lindahl, läst 19 mars 2016
  3. ^ [a b] Bröllopsnotis i Svenska Dagbladet 30 juni 1958 (Genealogiska Föreningens klipparkiv)
  4. ^ Sveriges befolkning 1990: Lindahl, Ingrid Dagmar
  5. ^ [a b] Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. Libris 12076919. ISBN 9789188366917 
  6. ^ Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642 
  7. ^ Dödsruna i Svenska Dagbladet 7 januari 2018 sid.65
  8. ^ Publikationslista; cachad version av Lunds universitets officiella webbplats Arkiverad 7 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine., läst 19 mars 2016
  9. ^ https://journals.lub.lu.se/vsl/issue/view/3031/621 Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 2018