Lars Evert Roland Anell, född 23 oktober 1941 i Katrineholm, är en svensk ämbetsman.

Lars Anell utbildade sig på Handelshögskolan i Stockholm, med ekonomexamen 1966, och Stockholms universitet, åren 1963–66.

Han arbetade på Finansdepartementet från 1966 och på Utrikesdepartementet 1970-80. Under åren 1978–79 var han med tjänstledighet verksam vid Sekretariatet för framtidsstudier. År 1979 utnämndes han till generaldirektör för Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) för att övergå till att tjänstgöra i Statsrådsberedningen under Olof Palme 1983-86. Anell utnämndes 1986 till ambassadör och chef för Sveriges FN-delegation i Genève. Inför Sveriges förhandlingar om medlemskap i EU blev han chef för delegationen i Bryssel. År 1994 lämnade Anell UD och tillträdde en tjänst som medlem av AB Volvos koncernledning med ansvar för samhällsfrågor, miljö och varumärke (brand management). Från 2001 har han i huvudsak varit verksam som samhällsdebattör och ordförande i olika akademiska och ideella stiftelser.

FamiljRedigera

Lars Anell är sedan 1966 gift med Kerstin, född Friis. De har fyra barn och nio barnbarn.

Ordförandeskap och andra uppdragRedigera

Lars Anell är sedan 2013 ordförande i styrelsen för Arenagruppen. Under studenttiden var han ordförande i studentkåren vid Handelshögskolan i Stockholm Under den tid han var anställd vid UD var han bland annat ordförande för FN:s expertgrupp för vetenskap och teknologi (1980–83), FN:s plenarkommitté för vetenskap och teknologi (1985–86), Uruguayrundans förhandlingsgrupp om immaterialrätt (1987–94), GATT:s allmänna råd (1990–91), GATT:s ministermöte (Contracting Parties) 1991–92) och Internationella Organisationen för Immigration (IOM) (1991–92). Efter tiden som statsanställd har Lars Anell bland annat varit ordförande för Center för internationellt ungdomsutbyte (1997–2002), Dag Hammarskjöldfonden (1997–2005), styrelsen för Umeå universitet (1998–2003), Stiftelsen Frejas fond (2001–07), Internationella handelskammarens (ICC) kommission för handel och investeringar (2002–08), Stockholm Environment Institute (2001–09), Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) (2007–09), styrelsen för Jönköpings Internationella Handelshögskola (2008–11), Institutet för mediestudier (2009–12), Vetenskapsrådet (2010–16) och Forskning&Framsteg (2015–19). Som medlem av koncernledningen i AB Volvo tog Lars Anell plats i styrelserna för Volvo Penta och Volvo Aero Corporation samt i Svenska Mässans styrelse.

Bibliografi i urvalRedigera

På svenskaRedigera

  • Det andra samhället, PAN/Norstedts, Stockholm 1969
  • Ska vi asfaltera Sverige? Stockholm: Bokförlaget PAN/Norstedts 1971 (tillsammans med Anna Hedborg, Lars Ingelstam och Måns Lönnroth).
  • U-länderna och världsordningen. Stockholm: Sekretariatet för framtidsstudier 1978 (tillsammans med Birgitta Nygren).
  • Världsordningen och välfärdsstatens kris. Stockholm: Sekretariatet för framtidsstudier 1980.
  • Om morgondagens ekonomiska världsordning. Stockholm: Sekretariatet för framtidsstudier 1980 (tillsammans med Staffan Læstadius och Birgitta Nygren).
  • Mål och motiv i biståndspolitiken och Utvecklingsplanering – dröm och verklighet i Bistånd under omprövning (Red. Bengt Rydén). Stockholm: SNS 1984.
  • Ekonomiska kriser i teori och praktik, Arbetslivscentrum 1985
  • Sverige mot år 2000 – ett försök att skönja det konstanta och föränderliga under de kommande åren i Det sannolikt osannolika. Stockholm: Studieförbundet Näringsliv och Samhälle 1985.
  • Individens frihet och framtidens välfärdssamhälle. Stockholm: Offentliga samtal 1985 (tillsammans med Ingvar Carlsson).
  • Renovera Sverige (tillsammans med Jan Bröms, Lennart Låftman, Irma Rosenberg och Bengt Westerberg) Stockholm: Saco 2000.
  • Kan man vända upp och ner på EU i Den gränslösa medborgaren. Stockholm: Agora 2002.
  • På spaning efter tillväxtens rötter, SNS förlag, Stockholm 2006
  • Europas väg - förening och mångfald, Premiss, Stockholm 2009
  • EU:s budget på tvärs mot Lissabonstrategin. Europaforum 2013.
  • Enprocentmålet – en kritisk essä. Expertgruppen för biståndsanalys 2017.
  • Politikens vanmakt – eller varför populismen inte är problemet. Stockholm: Arena idé 2020.

På engelskaRedigera

  • The Developing Countries and the World Economic Order. London: Frances Pinter Ltd 1980 (with Birgitta Nygren).
  • Growth, Resource Distribution and Aid Planning, MacMillan 1980
  • Recession, the Western Economies and the World Order. London: Frances Pinter 1981.
  • Reflections on priorities as seen by a government agency: the case of SAREC and research on human reproduction in Research on the Regulation on Human Fertility. Copenhagen: Scriptor 1983.
  • Images of Distant Countries. Särtryck från Swedish Development Aid in Perspective: Policies, Problems and Results since 1952. Stockholm: Almqvist & Wiksell International 1986.
  • The Breakdown of the Post-War Boom in The Annals of the American Academy of Political and Social Science, July 1987.
  • Democracy in Europe – an Essay on the Real Democratic Problem in the European Union. Stockholm: Forum för EU-debatt 2014.
  • Democracy in Europe – An essay on the real democratic problem in the European Union. Europaforum 2014.
  • A democratic future for the European Union. Stockholm: Arena idé 2018.

KällorRedigera