Lars Åke Lundberg

svensk präst, kompositör och vissångare

Lars Åke Alfhons Lundberg, född 23 augusti 1935, död 22 maj 2020 i Farsta distrikt,[1][2] var en svensk präst, kompositör och vissångare.

Lars Åke Lundberg
Jan ake lundberg.jpg
Lars Åke Lundberg på ett EP-omslag från 1966
Född23 augusti 1935
Död22 maj 2020 (84 år)
GenrerPräst, kompositör, vissångare
InstrumentGitarr, piano

BiografiRedigera

Lundberg vistades två somrar som sommarbarn hos Lapp-Lisa i Hedemora[3] och har själv angett henne som en av sina avgörande inspiratörer.[4]

Lundberg påverkades under 1960-talet av sekulariseringsteologin som framhåller att det för en kristen människa inte finns något som är mer heligt än något annat. I linje med detta hörde dans, dramatik och profan musik också till gudstjänsten och människans kulturella, sociala och politiska nöd måste få finnas i centrum. Med denna grundsyn skapade Lundberg tillsammans med prästen Ragnar Wittgren de jazzmässor som började firas först i Gustav Vasa 1966 och senare i Stefanskyrkan i Stockholm. Det var här tillåtet att uttrycka oro, tvekan och till och med otro, och Lundberg tonsatte vid denna tid Britt G. Hallqvists psalm "Jag kom inte hit för att jag tror, jag kom hit för jag behöver dig".[5]

Lundberg har komponerat mängder av melodier, framför allt till texter av Margareta Melin och Anders Frostenson. Mellan 1979 och 1987 var Lundberg förlagsredaktör. Som präst har han varit komminister i Österhaninge församling, stiftsadjunkt i Stockholms stift, kyrkoherde i Kungsholms församling och fängelseprästanstalten Österåker. Under perioden som stiftsadjunkt hade han som uppgift att utforma nya gudstjänstformer.

Han har turnerat som vissångare och har sjungit in ett flertal kassetter och CD-skivor, den mest kända kanske "Vi sätter oss i ringen". Lundberg uttryckte ett barnperspektiv, där det var viktigt att barnen skulle rymmas i gudstjänsten på samma villkor som vuxna, och där barnens sång "inte bara var gulligt, det var på riktigt".[6]

Under sin tid som fängelsepräst i Österåker 1993–2001 var han med om att arbeta fram sinnesrogudstjänster i Allhelgonakyrkan.[5] Han hade ett stort engagemang för utsatta grupper i samhället och var en viktig länk mellan kyrkorna och tolvstegsrörelserna.[6]

Han finns representerad i 1986 års psalmbok med textbearbetningar/översättningar av två verk (nr 75 och 154) samt musiken till nio verk (nr 289, 532, 600, 605, 606, 607, 608, 609 och 612).

UtmärkelserRedigera

  •   H.M. Konungens medalj i guld av 8:e storleken (Kon:sGM8, 2009) för betydelsefulla insatser inom kyrkans sociala och andliga arbete[7]

PsalmerRedigera

SkivorRedigera

  • Det finns en glädje (1967)
  • Mitt ibland oss (1969)
  • Allt är ditt (1970)
  • Vi sätter oss i ringen (1972)
  • Jorden är ett klot (1976)
  • Guds kärlek är som stranden - samlingsskiva (1976)
  • Trädet. Sånger om frihet, tvivel och tro. (1976)

Utöver detta flera EP-skivor och medverkan på samlingsskivor.

Böcker (i urval)Redigera

  • Personligt om tro (1974)
  • Gudstjänst för människan - medförfattare (1974)
  • Bönen - Hoppets språk (1984)
  • Barnens bönbok (1991)
  • Andlighet (1996)
  • Barnet (1998)
  • I själens vinterdagar (2008)
  • Det nya landet (ungdomsroman)
  • Handbok i predikan (flera upplagor)

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Prästen och tonsättaren Lars Åke Lundberg är död”. Kyrkans Tidning. 10 juni 2020. https://www.kyrkanstidning.se/kultur/prasten-och-tonsattaren-lars-ake-lundberg-ar-dod. Läst 11 juni 2020. 
  2. ^ Enligt Ratsit.
  3. ^ Lapp-Lisa i centrum vid sångfestival”. Tidningen Dagen. 4 september 2001. https://www.dagen.se/nyheter/2001/09/04/lapp-lisa-i-centrum-vid-sangfestival/. 
  4. ^ Marcus Willén (red.), Lars-Åke Lundberg m.fl. (2007). Marcus Willén. red. Gud är en av oss. Om psalmdiktaren Anders Frostensons liv och författarskap / Melodier ur tystnaden – att finna melodier till Anders Frostensons texter. Humanistica Oerebroensia. Artes et linguae, ISSN 1403-6525; 13. Örebro universitet. sid. 113. ISBN 978-91-7668-565-5. http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:456811/FULLTEXT02 
  5. ^ [a b] Caroline Krook (25 juni 2020). ”Till minne: Lars-Åke Lundberg”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/familj/till-minne-lars-ake-lundberg/. 
  6. ^ [a b] Josefin Lilja, citat från Per Harling och Torbjörn Freij (11 juni 2020). ”Prästen och kompositören Lars Åke Lundberg död”. Tidningen Dagen. https://www.dagen.se/kultur/2020/06/11/prasten-och-kompositoren-lars-ake-lundberg-dod/. 
  7. ^ ”Medaljförläningar 6 juni 2009”. Sveriges Kungahus. https://www.kungahuset.se/monarkinhovstaterna/ordnarochmedaljer/medaljer/medaljforlaningar/arkivmedaljforlaningar/medaljforlaningar6juni2009.5.6b0698e911fa8f90058800018306.htmll. Läst 6 februari 2018. 

Externa länkarRedigera