Öppna huvudmenyn

La Chaux-de-Fonds

stad i kantonen Neuchâtel, Schweiz
(Omdirigerad från La Chaux de Fonds)
För det före detta distriktet, se La Chaux-de-Fonds (distrikt).

La Chaux-de-Fonds är en stad och kommun i kantonen Neuchâtel, Schweiz. Kommunen har 37 952 invånare (2018).[2]

La Chaux-de-Fonds
franska: Commune de La Chaux-de-Fonds
Kommun
Vy mot sydväst med Avenue Leopold Robert
Vy mot sydväst med Avenue Leopold Robert
La Chaux-de-Fonds-coat of arms.svg
Heraldiskt vapen
Land Schweiz Schweiz
Kanton Neuchâtel
Region Région Montagnes
Höjdläge 992 m ö.h.
Koordinater 47°06′N 06°49′Ö / 47.100°N 6.817°Ö / 47.100; 6.817
Högsta punkt
 - höjdläge 1 321 m ö.h.
Lägsta punkt
 - höjdläge 605 m ö.h.
Yta 55,71 km²[1]
Folkmängd 37 952 (2018-12-31)[2]
Befolkningstäthet 681 inv./km²
Postnummer 2300
Kommunkod 6421
GeoNames 7286240
Språk Franska
La Chaux-de-Fonds läge i Schweiz
Red pog.svg
La Chaux-de-Fonds läge i Schweiz
Detaljkarta kommunindelning
Detaljkarta kommunindelning
Webbplats: http://www.chaux-de-fonds.ch

Det är den tredje största fransktalande staden i landet och den största staden i de fransk-schweiziska Jurabergen. Staden är känd för sina urmakerier.

Geografi och klimatRedigera

La Chaux-de-Fonds ligger 992 m ö.h. i en bred dalgång i Jurabergen, nära gränsen till Frankrike. Klimatet är kallt: Under tiden 1961-1990 var medeltemperaturen i januari -2.2°C, i juli 14.2°C, vilket i Sverige närmast motsvaras av mätstationer i Hallands inland, som Fagered.[3] Årsnederbörden var 1422 mm. [4]

HistoriaRedigera

Dalen där staden ligger, lydde på medeltiden under Valangin och befolkades under 1300-talet genom inflyttning från Val-de-Ruz. År 1350 omnämns La Chaz de Fonz. Namnet kan ha att göra med betesmarker där kalksten går i dagen.

En första kyrka invigdes 1528 på uppdrag av biskopen i Lausanne, kort därefter blev trakten reformert. Först 1656 fick orten kommunalrättigheter och egen domstol (Mairie). Huvudnäringen var då fortfarande boskapsskötsel.

På 1700-talet tillkom bisysslorna spetsknyppling och urmakeri. 1750 bodde 2363 personer i kommunen. Efter en brand 1794 nybyggdes stadskärnans kyrka och rådhus.

I början av 1800-talet blev urmakerinäringen dominerande. 1850 arbetade 4000 av de 12 638 invånarna inom urmakeriet. De som flyttade till staden var under 1800-talet ofta tysktalande schweizare men också judar från Alsace. Senare kom många byggarbetare från Italien.

Urmakerikrisen (kvartskrisen) under 1970-talet ledde till en befolkningsminskning som ännu inte helt inhämtats.

 
Place de l'Hotel de Ville och Grand Temple
 
Stadsplan
 
Espacité, Stadsförvaltningen
 
Villa Turque, ritad av Le Corbusier

StadsbildRedigera

Stadens äldsta del ligger runt den ovala kyrkan Grand Temple och rådhuset Hotel de Ville, som båda byggdes runt år 1800.

Åren 1835 till 1841 utvidgades staden enligt en rutnätsplan av arkitekten Charles-Henri Junod. Den breda Avenue Léopold Robert i dalens längdriktning utgör den centrala axeln.

Stadsförvaltningens 60 meter höga kontorshus Espacité från 1992/94 har en offentlig utsiktsterrass på 14:e våningen.

NäringarRedigera

La Chaux-de-Fonds är fortfarande ett urindustriellt centrum. Arbetsplatserna ligger till 44% inom tillverkningssektorn (i hela Schweiz är genomsnittet 25%).[5] Tre leverantörer av mekaniska urverk: Sellina, Technotime och La-Joux Perret, har sina huvudkontor i staden.[6] I högprissegmentet återfinns märken som Cartier, Corum, Chanel, Girard-Perregaux, Breitling och Tag Heuer.
Även företag inom medicinsk teknik har etablerats.[5]

SevärdheterRedigera

  • På grund av sin industriellt orienterade plan står staden, tillsammans med grannstaden Le Locle, sedan 2009 på Unescos världsarvslista.[7]
  • Urmuseet Musée International d'Horlogerie visar tidmätningens och urmakeriets historia, inklusive elektroniska ur. Byggnaden från tidigt 1970-tal är delvis underjordisk.[8]
  • Två byggnader som ritats av Le Corbusier är Maison Blanche (1912) och Villa Turque (1916)[9]

KommunikationerRedigera

Den kantonala motorvägen H20 förbinder Neuchâtel, La Chaux-de-Fonds och Le Locle. Andra större vägar går till Biel och Delémont.
Järnvägen har huvudlinjer till Biel, Neuchâtel och Le Locle.
Flygplatsen vid Les Eplatures (ICAO: LSGC) används av affärs- och privatflyg.

PersonerRedigera

Några kända personer som fötts i La Chaux-de-Fonds:

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Arealstatistik Standard - Gemeinden nach 4 Hauptbereichen”. Bundesamt für Statistik. https://www.bfs.admin.ch/bfsstatic/dam/assets/6646410/master. Läst 29 juni 2019. 
  2. ^ [a b] ”Ständige und nichtständige Wohnbevölkerung nach institutionellen Gliederungen, Geburtsort und Staatsangehörigkeit” (på tyska). Bundesamt für Statistik. 27 augusti 2019. https://www.pxweb.bfs.admin.ch/pxweb/de/px-x-0102010000_104/-/px-x-0102010000_104.px/table/tableViewLayout2/?rxid=35da6fd9-8829-4297-bfb0-f1c9743e1ce0. 
  3. ^ ”Normalvärden för Temperatur 1961-90, Fagered är Station 7212”. SMHI. http://data.smhi.se/met/climate/time_series/month_year/normal_1961_1990/SMHI_month_year_normal_61_90_temperature_celsius.txt. Läst 12 oktober 2014. 
  4. ^ ”Klimanormwerte La Chaux-de-Fonds”. MeteoSchweiz. http://www.meteoschweiz.admin.ch/files/metweb/klimadiagramme/de/CDF.pdf. Läst 16 september 2012. [död länk]
  5. ^ [a b] ”Tissu Économique”. Ville de La Chaux-de-Fonds. http://www.chaux-de-fonds.ch/en/economie-emploi/tissu-economique. Läst 15 september 2012. 
  6. ^ ”Rohwerkhersteller Schweiz”. Uhren_Wiki. Arkiverad från originalet den 7 november 2012. https://web.archive.org/web/20121107040517/http://uhren-wiki.net/index.php?title=Kategorie:Rohwerkehersteller_Schweiz. Läst 15 september 2012. 
  7. ^ ”La Chaux-de-Fonds / Le Locle, Watchmaking Town Planning”. UNESCO. http://whc.unesco.org/en/list/1302. Läst 13 september 2012. 
  8. ^ ”MIH”. ville de La Chaux-de-Fonds. http://www.ville-de-la-chaux-de-fonds.ch/en/musees/mih. Läst 15 september 2012. 
  9. ^ ”Villa Schwob”. Fondation Le Corbusier. http://www.fondationlecorbusier.fr/corbuweb/morpheus.aspx?sysId=13&IrisObjectId=5496&sysLanguage=en-en&itemPos=74&itemSort=en-en_sort_string1%20&itemCount=78&sysParentName=&sysParentId=64. Läst 10 mars 2016.