Öppna huvudmenyn
För förvaltningsdistriktet (Verwaltungskreis/Arrondissement administratif), se Biel (förvaltningsdistrikt). För det tidigare amtsdistriktet (Amtsbezirk), se Biel (distrikt).
Uppslagsordet ”Bienne” leder hit. För andra betydelser, se Bienne (olika betydelser).

Biel (tyska) eller Bienne (franska), officiellt Biel/Bienne, är en kommun och industristad i förvaltningsdistriktet Biel i kantonen Bern i Schweiz. Kommunens folkmängd är den näst största i kantonen Bern och den 10:e största i Schweiz.

Biel
tyska: Gemeinde Biel
franska: Commune de Bienne
italienska: Bienna
Kommun
Gamla staden i Biel
Gamla staden i Biel
Biel-coat of arms.svg
Heraldiskt vapen
Land Schweiz Schweiz
Kanton Bern
Distrikt Biel
Höjdläge 437 m ö.h.
Koordinater 47°08′N 07°15′Ö / 47.133°N 7.250°Ö / 47.133; 7.250
Högsta punkt
 - läge Bözingenberg
 - höjdläge 930 m ö.h.
Lägsta punkt
 - läge Bielsjön
 - höjdläge 429 m ö.h.
Yta 21,23 km²[1]
Folkmängd 54 163 (2015-12-31)[2]
Befolkningstäthet 2 551 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 2500-2510
Kommunkod 0371
GeoNames 7285241
Språk Tyska, Franska
Biels läge i Schweiz
Red pog.svg
Biels läge i Schweiz
Detaljkarta
Detaljkarta
Webbplats: https://www.biel-bienne.ch/de/pub/biel_aktuell.cfm

Läge och stadsbildRedigera

 
En av floden Schüss kanaler.
 
Guisanplatz, i fonden järnvägsstationen.
 
Altstadt.

Biel ligger i en bred dalgång mellan Jurabergen och åsen Längholz - Büttenberg. I sydväst begränsas den av Bielsjön och floden Zihl. Staden genomflyts i kanaler av Schüss (fr.: Suze) som kommer från Jurabergen.

Nuvarande centrum, Neustadt, började byggas under 1800-talet. Den markanta nyklassicistiska järnvägsstationen från 1923 har en väntsal med fresker. Kvarteren närmast norr om järnvägsstationen planerades på 1920-talet och är en sammanhållen, välbevarad bauhausmiljö med plantak.[3] Bahnhofstrasse leder via Guisanplatz norrut till Zentralplatz över Zihls huvudkanal. Nidaugasse går vidare norrut till Altstadt, den äldre stadskärnan, på nedre Jurasluttningen.

Vid Bielsjön finns parker och vinbyn Vingelz (fr.: Vigneules).

HistoriaRedigera

Till början av 1800-taletRedigera

Trakten var bebodd under romartiden, men nuvarande Neustadt var en sumpmark i Schüss delta. Ortens namn kommer från en galloromersk Belikälla[4]. Basels furstbiskop Heinrich II von Thun antas ha grundat staden runt 1230 på en platå som skjuter ut från Jurasluttningen. 1275 erhölls formella stadsrättigheter under Basel. Staden var fram till Napoleons erövring 1798 ganska självständig. 1815 infogades Biel i kantonen Bern. 1818 hade staden 3589 invånare.

IndustrialiseringRedigera

I Biel fanns 1808 ett mekaniserat kattunstryckeri. Efter att Schüss på 1820-talet kanaliserats blev nuvarande stadscentrum beboeligt och floden kunde användas som kraftkälla. Från 1842 uppmuntrades invandring av urmakare, de flesta franskspråkiga, till den tidigare mest tysktalande staden. 1870 hade befolkningen stigit till 11666 invånare. Medan staden inkorporerade kranskommunerna Vingelz, Bözingen, Madretsch och Mett, växte urmakeri och annan industri. 1935 etablerade General Motors en bilfabrik som bestod till 1975. Vid ur- och oljekriserna under 1970-talet sjönk befolkningen starkt men ökade igen med 5 % mellan åren 2001 och 2010.

Stadens vapenRedigera

En sköld med två korslagda bilor syns på stadens sigill från år 1260.[5] Vapnet övertogs från den inflytelserika familjen von Biel.

KulturRedigera

SpråkRedigera

Biel är den största tvåspråkiga staden i Schweiz. 60 % av invånarna talar tyska, 40 % franska. För kommunala myndigheter är båda språken likvärdiga. [6]

På lokal schweizertyska uttalar man stadens namn ungefär "bieu" eller "biäu".

InstitutionerRedigera

Biel har stadsteater och symfoniorkester. Stadsteaterns fasta ensemble delas med Solothurns stadsteater. Repertoaren är musikteater och tyskspråkig talteater. Det finns också flera museer.

SportRedigera

Stadens mest kända elitklubb är EHC Biel som spelar i Schweiz högsta ishockey-division.

NäringarRedigera

Urindustrin med bland annat Rolex och Swatch Group med Omega är viktig, men här finns även andra verkstadsföretag. Inom servicesektorn märks regionsjukhuset, fackhögskolan och BAKOM, den statliga myndigheten för telekommunikation, radio och postväsende. Fackhögskolan har flera tekniska utbildningar, bland annat en för bilingenjörer.

KommunikationerRedigera

VägarRedigera

Biel nås från Bern över den kantonala motorvägen/motortrafikleden A6, norrifrån över motorvägen N16 och österifrån över motorvägen N5. En annan viktig väg går norr om Bielsjön till Neuchâtel.

FjärrtågRedigera

Biel är en järnvägsknut, och Genève, Lausanne, Zürich, Basel, Bern samt La Chaux-de-Fonds nås med direkta fjärrtåg.

LokaltrafikRedigera

Lokaltrafiken utgörs främst av trådbussar och bussar. Bergbanor leder till byarna Evilard (tyska Leubringen) och Macolin (tyska Magglingen) och en smalspårjärnväg till Ins. Under den varma delen av året finns passagerarbåtstrafik på Bielsjön.

OmgivningRedigera

 
Taubenlochschlucht.

Några sevärdheter i stadens omgivning är

  • Taubenlochschlucht, en ravin i Jurabergen längs Schüss.
  • Vinbyarna Twann och Ligerz.
  • Grannorten Nidau med ett litet slott.

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Statistique de la superficie 2004/09 : Données communales” (på tyska & franska) (Excel). Office fédéral de la Statistique. Arkiverad från originalet den 14 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110514110918/http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/fr/index/themen/02/03/blank/data/gemeindedaten.Document.87942.xls. Läst 23 september 2010. 
  2. ^ ”Ständige und nichtständige Wohnbevölkerung nach institutionellen Gliederungen, Geburtsort und Staatsangehörigkeit” (på tyska). Bundesamt für Statistik. https://www.pxweb.bfs.admin.ch/Selection.aspx?px_language=de&px_db=px-x-0102010000_104&px_tableid=px-x-0102010000_104\px-x-0102010000_104.px&px_type=PX. Läst 5 februari 2017. 
  3. ^ Fränzi Zwahlen-Saner, Biel und das Neue Bauen, Schweiz am Wochenende, 2019-04-13
  4. ^ ”Bewegte Geschichte”. Staden Biel. Arkiverad från originalet den 21 april 2014. https://web.archive.org/web/20140421122617/https://staging.biel-bienne.ch/apps/documentbase/data/de/pra_sm_1_bielbienne_portraet_d_0812.pdf. Läst 11 september 2012. 
  5. ^ ”URK 668/13417.1 Siegel an Urkunde, 1260”. Staatsarchiv Luzern. Arkiverad från originalet den 24 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180524104224/https://query-staatsarchiv.lu.ch/detail.aspx?ID=1120731. Läst 11 september 2012. 
  6. ^ ”Zweisprachigkeit”. Staden Biel. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2008. https://archive.is/20081023082051/http://www.biel-bienne.ch/ww/de/pub/navitop/zweisprachigkeit.cfm. Läst 8 september 2012.