Öppna huvudmenyn

Kvinnors situation i Uganda har av tradition varit sämre än för männen. Sedan 2009 har dock flera förbättringar för kvinnors rättigheter skett i landet. Lagar angående kvinnors rättigheter har stiftats och allt fler kvinnor blir politiskt involverade. Trots detta har Uganda starka traditioner och normer som präglar många kvinnors liv. Kulturen och traditioner sätter oftast männen i centrum och kvinnorna i en lägre ställning.

Innehåll

Lag och rättRedigera

Ugandas grundlag innebär att det inte skall förekomma någon diskriminering utifrån kön. Kvinnor skall ha samma rättigheter som män gällande mark, deltagande i parlament och anställning. Om man jämför med Kenya och Rwanda är Uganda mer jämställt gällande politiken.[1] Av parlamentsledamöterna är 30% kvinnor och varje distrikt i landet skall ha minst en kvinnlig representant i parlamentet. Om man går lägre ner till bynivå och mindre distrikt är det sämre. Bland de beslutsfattande finns det sällan kvinnor. Varje distrikt och by har sina egna traditionella ledare som styr, dessa är nästan alltid män.[2]

 
Florence Kata - Uganda parlament

Alla byar har en bystyrelse som tar hand om frågor rörande byn. Förr var det den manliga klanstyrelsen som reglerade allt i byn och tog hand om dessa frågor. I framförallt norra Uganda tas inte kvinnornas förslag eller klagomål upp överhuvudtaget. Det är endast männens röster som hörs. Den nuvarande regimen under Musevenis ledning arbetar med förändring av kvinnors rättigheter. Regimen menar att många av Ugandas politiska partier och bystyrelser är grundade på etniska normer som bestämdes för länge sedan. Deras politik präglas av mannens höga ställning och kvinnors underläge. Detta har lett till att motståndare av den sittande regimen i många fall har förbjudits att delta i dels de lokala valen samt även nationella.[3] Arbetet går framåt och i och med nya lagar gällande kvinnors rättigheter har systemet för bystyrelsen förändrats. Kvinnor kan nu sitta i bystyrelsen, även om det inte är så vanligt. Då männen har övertaget generellt, manipulerar de ofta kvinnorna, då de i många fall saknar utbildning. På grund av detta har många organisationer, exempelvis Uganda Women’s Network och Association of Women Lawyers, skapats för att förbättra kvinnors förhållanden. I staden Luwero har kvinnor med hjälp av bystyrelsen ökat sin självständighet genom att starta en ananasodling för att få ökad ekonomi på egna villkor. I staden har kvinnor fått mer inflytande i de lokala frågorna tack vare regimens initiativ angående kvinnors rättigheter och stödet för regimen har därmed ökat.[3]

I landet är det dock ett stort glapp mellan politiska partier och organisationer. Många kvinnliga politiker känner att de inte har något förtroende för aktivister för kvinnors rättigheter och har svårt att skapa någon direkt förändring. Många kvinnor exkluderas då de inte har grundkunskaperna som behövs för att klara av det politiska spelet. En stor del har heller inte tiden som krävs då de samtidigt behöver ta hand om familjen och hemmet. Nätverket Uganda Women’s Network arbetar för att motverka detta. Ett av deras mål är att erbjuda utbildning för kvinnor på landsbygden inom politiska frågor.[4]

Formellt sett har kvinnor ingen äganderätt och männen prioriteras.[2] I många fall har kvinnor ingen rätt att ärva någon mark, ha hand om ekonomin och i vissa fall till och med inte rätt att bli befordrade. I Uganda är jordbruket centralt och 80% av alla jordbrukare utgörs av kvinnor. Av dessa är det endast 16 % som äger sin egen jord. Dessa har i flesta fall fått ta över den efter att sina män när de gått bort. Detta resulterar i att det är svårt för kvinnor att säga emot männen exempelvis ekonomiskt, då de i många fall är beroende av dem helt och hållet.[5]

GiftermålRedigera

 
Kvinnan bör föda många barn

Över 50% av alla kvinnor är gifta innan de fyllt 18 år, trots att lagen säger att man måste vara myndig.[6] En av anledningarna är att det råder brudpris i landet. Det innebär att mannen betalar brudens familj en summa pengar eller varor för henne. Den framtida mannen har därefter ansvar för kvinnan och enligt traditionen skall därför mannen bestämma över sin hustru. Polygami förekommer hos mannen, medan en kvinna endast kan ha en man.[3] Enligt kulturen är det inte heller kvinnan som gifter sig, utan endast mannen.[2] Parlamentet behandlar ett förslag om att man och kvinna ska vara lika i ett äktenskap och skall behandlas efter det[7]. När en kvinna gifter sig lämnar hon sin egen familj och övergår till svärfamiljen. På så sätt byter kvinnan klan och parets gemensamma barn föds in i mannens klan. Enligt kulturen är det i många fall viktigt att klanen utökas och därför bör kvinnan föda och uppfostra många barn.[8] Det finns ingen lag i Uganda som förbjuder våldtäkt inom ett äktenskap. År 2004 kom det ett lagförslag om att detta skulle behandlas som ett brott. Förslaget har inte tagits upp i parlamentet.[2] Om mannen dör, är det hans familj som är ansvarig för att ta hand om änkan. I många fall struntar familjen i skyldigheten och kvinnan lämnas åt sitt eget öde. Det är även en stor risk att mannens familj tar allt vad mannen ägde, för kvinnan återstår då ingenting.[9] Lagen säger även att gifta kvinnor måste ha sin mans tillstånd för att få söka pass. Även deras gemensamma barns ansökan måste gå igenom maken. I landet har det lagts fram lagförslag för att ändra detta. Flera organisationer poängterar de mänskliga rättigheterna och att lagarna inte överensstämmer med dem.[2]

SkilsmässaRedigera

Synen på skilsmässa har förändrats på senare år. Det är vanligare nu än förr, men ses fortfarande som någonting dåligt. Före 2004 fanns det en lag som sa att kvinnan skulle behöva bevis för att hon blivit övergiven, sodomi eller perversion för att få ta ut skilsmässa. Mannen behövde endast bevisa äktenskapsbrott. Lagen slopades dock 2004, och att skilja sig har nu blivit något enklare för kvinnor. Regeringen överväger att det skall bli mer jämlik fördelning av egendomen mellan makarna i händelse av skilsmässa. I många fall är det dock männen som har rätten till barnen efter en skilsmässa. Detta leder till att många kvinnor väljer att avstå från skilsmässa, då de inte vill skiljas från sina barn. Många rättshjälpskliniker arbetar för att hjälpa kvinnor i Uganda angående detta. Association of Women Lawyers och Uganda Women's Network är två av dem. De arbetar med att försöka tillvarata kvinnors rättigheter inom äktenskap. Skilsmässa stigmatiseras dock än idag i landet.[7]

VåldRedigera

Våld mot kvinnor i alla former, inklusive sexuellt våld, är mycket vanligt i Uganda. Det är sällan det kommer fram i rapporter och undersökningar då traditionella normer hur man behandlar kvinnor säger emot rapporteringar till myndighet och allmänhet angående ämnet. Enligt en undersökning gjord av Ugandas statistikmyndighet framkom det att en stor andel kvinnor någon gång i sitt liv blivit utsatta för våld. Det skiljer sig dock från region till region. Värst är det i östra Uganda där 75% av kvinnor i åldrarna 15 - 49 har blivit utsatta för våld. I hela landet har ca 60% av alla kvinnor blivit utsatta för våld redan vid 15 års ålder. Av kvinnor i åldrarna 15-49 har 39% blivit utsatta för sexuellt våld flera gånger. De som utför dessa övergrepp är ofta närstående personer och partners.

I mars 2010 trädde lagen Domestic Violence Act i kraft. Lagen innebär att våld och hot i hemmet inte skall förekomma. Om en kvinna blivit utsatt för sexuellt våld eller liknande vidtas dock oftast inga åtgärder. Våldet måste ha inträffat minst två gånger innan polisen utreder ärendet. Kvinnan behöver då genomgå många tester och frågor, för att det skall bli bevisat. Om våld skulle inträffa flera gånger rapporteras det sällan till polis och myndigheter. Först går man till det lokala rådet i staden/byn som bestämmer vad som ska ske. I många fall har varje klan en traditionell ledare som i de flesta fall inte gör något. Det är mycket få kvinnor som är traditionella ledare. Ingen annan än offret kan rapportera incidenten. Om ett övergrepp blir känt för allmänheten ses det som en skam. I många fall stöter hennes familj bort henne. I östra Uganda är det även vanligt med könsstympning på kvinnor. I slutet av 2009 kom det ett lagförslag att detta skulle förbjudas och det trädde i kraft 2010.[2]

KulturRedigera

Trots politiska förändringar råder fortfarande många normer i hemmet. Utanför parlamentet har kvinnor en mycket låg status politiskt, socialt och ekonomiskt. Traditionella normer säger att kvinnan skall lyda mannen. Kvinnan skall laga mat, ta hand om barnen och sköta hushållet. Mannen äger marken, ekonomin och skall inte behöva hjälpa till i hemmet. Han står över alla och skall välkomnas respektfullt av kvinnan. Enligt traditionen är det endast mannen som är tillräckligt stark för att skydda sitt hem och han bör därför behandlas som ”herren över huset”.[3] Vikten av traditioners innebörd beror lite på vilket område i landet det handlar om och vilken klan man tillhör.[10] En del folkgrupper på framförallt landsbygden menar att kvinnor är helt underlägsna. De skall undvika ögonkontakt och hälsa skyggt. Detta förekommer dock inte överallt och i många städer har synen på kvinnors ställning förbättrats.[11]

Sex och samlevnadRedigera

Att tala om sex är något som är tabu i landet, främst bland de lägre samhällsklasserna. De sociala normerna menar att detta är något strikt privat och man skall inte tala om det ens med sin partner. Preventivmedel är i många fall otänkbart. Beslut angående kvinnors hälsa är något som skall beslutas av mannen. I många fall anser gamla traditioner att preventivmedel är fel. På landsbygden anses det bra med många barn, då de kan hjälpa till med grödorna. I många sammanhang anses det respektingivande ju fler barn man har och det ger makt. Många hänvisar även till sin religion. Den katolska tron förespråkar att man inte skall använde dessa medel. Om en kvinna skulle vilja ha preventivmedel måste hon antingen fråga sin man om lov eller göra det bakom ryggen på honom. Trots detta ökar användning av preventivmedel i städerna för att minska spridning av HIV. Detta sker i form av kondom som förutom skyddet mot spridning av HIV även skyddar mot oönskad graviditet.[8]

Allt som rör sex och samlevnad är tabu i landet, inklusive något så grundläggande som menstruation. Många kvinnor i landet har inte råd att köpa mensskydd. Detta ger stora konsekvenser bland framförallt flickor i skolan. Många missar många skoldagar, prov etc, då de inte har något skydd.[12] Vi Agro Forestry Project arbetar för att förändra detta. De erbjuder Afri Pads som är bindor som går att återanvända, för en låg kostnad.[13] En stor del använder sig av egentillverkade bindor som de sedan tvättar. Det kan då röra sig om smutsiga trasor, tidningspapper etc. Då många områden i landet inte har tillgång till rent vatten kan detta bli ett stort problem. Trasorna är i många fall smutsiga från början och kan ge infektioner snabbt.[12] Afri Padsen är dock skapta för att enkelt kunna rengöras till skillnad mot trasor etc.[13]

Då det är tabu i landet att tala om sex vet många tjejer i framförallt yngre åldrar inte vad som sker med dem när de blir gravida. De får ingen information och är inte förberedda vad som kommer att ske med deras kroppar. De är heller inte beredda att ta hand om ett barn, då de inte har kunskaper. En del flickor vet inte ens alltid hur de blivit gravida, medan en del tror de blivit det utan ens haft samlag. Om man skulle bli gravid utanför äktenskap skulle det ses som en skam i många delar av landet. Många kvinnor blir utslängda av sin familj och skola. Kvinnorna har oftast ingenstans att ta vägen då det inte finns något socialt eller politiskt skyddsnät. Det finns dock organisationer som försöker motverkad detta. Ett projekt kallat Safe House har startats upp i huvudstaden Kampala, där man har ett säkert hus för flickor i yngre åldrar som blivit gravida. Det är vanligt att många mellan åldrarna 13-20 kommer och ber om hjälp. Där får de bo och framförallt diskutera vad som händer. Vissa skolor i landet erbjuder även sexualkunskap på schemat för att bredda kunskaper och motverka oönskad graviditet.[14]

 
Studenter i Uganda

UtbildningRedigera

Det är fler män som går i skolan än kvinnor. 20 % av alla kvinnor i Uganda har aldrig gått i skolan[15] och 10 % av barnen börjar inte. Av de som börjar skolan är det endast hälften som avslutar sin utbildning. Trots detta har alla barn enligt Ugandas grundlag rätt att få gå den sjuåriga grundskoleutbildningen. Det är i princip lika många pojkar som flickor som börjar skolan. Under skolgången hoppar dock många flickor av då de behövs i hemmet. När secondary school tar vid är utbildningen frivillig. Många flickor fortsätter inte skolan, eftersom kvinnorna skall sköta jordbruket, hemmet samt alla andra sysslor i familjen. I vissa delar av landet, framförallt på landsbygden, tvingas många flickor flytta hem till byn efter grundskolan för att bli jordbrukare. Det är därför fler pojkar som går ut skolan med fullständiga betyg än flickor. 82,6 % av alla män kan läsa till skillnad mot 64,6% av kvinnorna.[16] Analfabetism är även vanligt, framförallt bland kvinnor.[17] Det har dock framkommit på senare tid att allt fler flickor går i skolan, framförallt i städerna där utvecklingen sker snabbare.[18]

ReferenserRedigera

  1. ^ http://www.ne.se/uganda/sociala-förhållanden
  2. ^ [a b c d e f] http://www.manskligarattigheter.se/sv/manskliga-rattigheter-i-varlden/ud-s-rapporter-om-manskliga-rattigheter/afrika-och-soder-om-sahara?c=Uganda Arkiverad 14 mars 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ [a b c d] Ottosson Åse (1999) Ojämnt, mångtydligt, pardoxalt Omvärlden
  4. ^ Lithander Anna (2013-12-13) Unika samtal i Uganda
  5. ^ Hannevibeke Holst, Kvinnan med de vackra händerna - och andra livshistorier. (2009) S. 190
  6. ^ http://www.manskligarattigheter.se/sv/manskliga-rattigheter-i-varlden/ud-s-rapporter-om-manskliga-rattigheter/afrika-och-soder-om-sahara?c=Uganda Arkiverad 14 mars 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ [a b] http://news.yahoo.com/gender-equity-rises-more-ugandan-women-divorce-112319476.html
  8. ^ [a b] (2013-12-03) Unga i Uganda blundar för klanens krav på många barn Svenska Dagbladet
  9. ^ Hannevibeke Holst, Kvinnan med de vackra händerna - och andra livshistorier. (2009) S. 171-175
  10. ^ http://globalagymnasiet.stockholm.se/nyheter/2013/04/29/upplevelser-fran-uganda
  11. ^ http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Uganda/Sociala-Forhallanden/Seder%20och%20bruk Arkiverad 25 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ [a b] http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=128&grupp=20346&artikel=5719064
  13. ^ [a b] Gomba Global College 09/2013 A report on achievements and challenges Vi Agro Forestry Project
  14. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3946&artikel=5733241
  15. ^ http://www.actionaid.se/du-som-r-fadder/uganda Arkiverad 14 mars 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  16. ^ http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Uganda/Utbildning Arkiverad 14 mars 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  17. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140314170311/http://www.svenskakyrkan.se/veberod/kvinnorna-i-uganda. Läst 14 mars 2014. 
  18. ^ http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Uganda/Sociala-Forhallanden