Kurfurstendömet Hessen

självständig stat från 1815, medlem av Tyska förbundet, annekterades av Preussen år 1866
(Omdirigerad från Kurfurste av Hessen)

Kurfurstendömet Hessen även kallat Kurhessen, var ett kurfurstendöme i Tyska förbundet, 1803–1807 samt 1813–1866. Efter tyska enhetskriget 1866 annekterades det av Preussen och uppgick i provinsen Hessen-Nassau. Större delen av Kurhessen ingår idag i förbundslandet Hessen.

Kurfurstendömet Hessen
Kurfürstentum Hessen (Tyska)

1803–1866
Flagga Vapen
Gult markerar Kurhessens territorier på stora kartan samt dess exklaver i Schaumburg och Schmalkalden på de två mindre kartorna ovan.
Gult markerar Kurhessens territorier på stora kartan samt dess exklaver i Schaumburg och Schmalkalden på de två mindre kartorna ovan.
Gult markerar Kurhessens territorier på stora kartan samt dess exklaver i Schaumburg och Schmalkalden på de två mindre kartorna ovan.
Huvudstad Kassel
Språk Tyska


Bildades 1803
 – bildades genom Napoleonkrigen
 – bildades ur Lantgrevskapet Hessen-Kassel
Upphörde 1866
 – upphörde genom Tyska enhetskriget
 – uppgick i Hessen-Nassau
Areal 9 370 km²
Folkmängd
 – befolkningstäthet
754 100[1] (1865)
81 inv/km²
Idag del av Hessen

Geografi redigera

Kurfurstendömet Hessen bestod av stamlandet (egentliga Hessen), furstendömet Hersfeld, storhertigdömet Fulda, furstendömet Hanau, grevskapet Schaumburg, herrskapet Schmalkalden och några smärre områden.

Historia redigera

Hessen-Kassel fick kurvärdighet 1803 och kallades därefter Kurfurstendömet Hessen eller kort Kurhessen. Även om Tysk-romerska riket upplöstes tre år senare, fortsatte kurfurstarna av Hessen att använda sin kurfurstetitel ända till 1866. Under Napoleonkrigen erövrades Hessen-Kassel av fransmännen och 1807–1813 tillhörde området Kungariket Westfalen, men återfick sedan självständighet under samme furste som tidigare.[2]

Som ytterligt reaktionär gjorde sig Vilhelm I mycket impopulär. Hans son Wilhelm II av Hessen-Kassel måste 1831 underteckna en förhållandevis demokratisk konstitution. Denne förlade sitt residens i Hanau och utnämnde sonen Vilhelm II av Hessen-Kassel till medregent. Tillsammans med ministern Ludwig Hassenpflug förde de en energisk kamp mot lantdagen. Sonen Fredrik Vilhelm I av Hessen-Kassel tvingades till stora eftergifter 1848 men fick övertaget under reaktionen 1850.[2]

Lantdagen upplöstes, en av kurfursten tillkallad bayersk-österrikisk armékår besatte landet, och 1852 infördes en ny, författning med en mer kringskuren demokrati. Preussarna, som samarbetade med den liberala oppositionen, blandade sig upprepade gånger i landets angelägenheter och tvingade 1862 fursten att åter införa författningen av 1831.[2]

Kurhessen ställde upp på Österrikes sida i det tyska inbördeskriget 1866, varefter det annekterades av Preussen som provinsen Hessen-Nassau. Den siste kurfursten hade ingen direkt legitim arvinge, utan huvudmannaskapet för ätten övergick till hans syssling Fredrik Wilhelm, som använde sig av titeln lantgreve av Hessen-Kassel, även om ätten inte längre hade någon suverän furstevärdighet.

Kurfurstar (1803–1866) redigera

Referenser redigera

 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hessen, 1904–1926.

Noter redigera

Externa länkar redigera