Furstbiskopsstiftet Fulda
Furstbiskopsstiftet Fulda var ett abbotstift och senare furstbiskopsstift i överrhenska kretsen i Tysk-romerska riket.
| Furstbiskopsstiftet Fulda | ||||
| Hochstift Fulda (Tyska) | ||||
| ||||
 | ||||
| Huvudstad | Fulda | |||
| Språk | Tyska | |||
| Religion | Romersk-katolska kyrkan | |||
| Statsskick | Abbotstift, furstbiskopstift | |||
| Bildades | 1170
| |||
| Upphörde | 1803
| |||
Det uppstod ur det genom Bonifatius 744 stiftade benediktinklostret, vars abbot i senare hälften av 900-talet fick primaset över alla kloster i Tyskland och Frankrike. Dess klosterskola var Tysklands första lärdomsanstalt, som på 800- och 900-talen räknade en mängd berömda lärare och hade ett stort bibliotek.
Abbotstiftet föll 1631 i lantgreve Wilhelm V av Hessen-Kassels händer och överlämnades formligen (febr. 1632) av Gustaf II Adolf till denne såsom furstendöme (Furst in Buchen). Men han förlorade det efter slaget vid Nördlingen. 1752 upphöjdes Fulda till biskopsstift, och dess innehavare bar titeln furstbiskop. 1803 sekulariserades det och överlämnades såsom furstendöme till huset Nassau-Oranien, men stod 1806-10 under fransk förvaltning och utgjorde 1810-13 en del av storhertigdömet Frankfurt samt delades 1816 mellan Bayern och Kurhessen, som fick större delen. 1866 införlivades det jämte hela Kurhessen med Preussen. Det nuvarande biskopsdömet Fulda rekonstituerades 1829.
Källa redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Fulda, 1904–1926.
