Kungariket Dalmatien

del av kejsardömet Österrike senare Österrike-Ungern

Kungariket Dalmatien (kroatiska: Kraljevina Dalmacija, tyska: Königreich Dalmatien, italienska: Regno di Dalmazia) var en administrativ enhet inom kejsardömet Österrike, sedermera Österrike-Ungern, som ägde bestånd mellan 1815 och 1918 och hade den österrikiske kejsaren som kung. Dess huvudstad var Zara (Zadar). Kungariket omfattade dagens Dalmatien i Kroatien samt ett mindre område kring Kotorbukten.

Kungariket Dalmatien
Kraljevina Dalamcija (Kroatiska)
Regno di Dalmazia (Italienska)
Königreich Dalmatien (Tyska)

1815–1918
Flagga Vapen
Kungariket Dalmatien i rött.
Kungariket Dalmatien i rött.
Kungariket Dalmatien i rött.
Huvudstad Zara
Språk Kroatiska, serbiska, italienska, tyska
Statsskick Monarki
Bildades 22 juni 1815


Upphörde 29 oktober 1918


Areal 12 831 km² (1910)
Folkmängd
 – befolkningstäthet
645 666 (1910)
50.3 inv/km²
Tidszon UTC+1 (CET)
Kroatiens historia
Kroatiens statsvapen
Denna artikel ingår i en artikelserie
Tidig historia
Kroatiens förhistoria (ca 100 000 f.Kr.-500 e.Kr.)
Medeltiden
Pannoniska Kroatien (600-900-talet)
Furstendömet Kroatien (800-900-talet)
Kungariket Kroatien (925-1527)
Republiken Ragusa (1032-1808)
Habsburgska riket
Kungariket Kroatien (1527–1868)
Kungariket Slavonien (1745–1868)
Kungariket Dalmatien (1815–1918)
Kungariket Kroatien och Slavonien
(1868–1918)
Markgrevskapet Istrien (1860–1918)
Illyriska provinserna (1809–1816)
Österrikiska kustlandet (1813–1918)
Kungariket Illyrien (1816–1849)
Slovenernas, kroaternas och serbernas stat (1918)
Jugoslavien
Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike (1918–1929)
Kungariket Jugoslavien (1929–1945)
Banatet Kroatien (1939–1941)
Oberoende staten Kroatien (1941–1945)
SR Kroatien (1963–1991)
Det självständiga Kroatien
Självständighetskriget (1991–1995)
Kroatien (1991–)
Kroatienportalen

Historia

redigera

Kungariket Dalmatien grundades 1815 sedan Österrike-Ungern besegrat det franska kejsardömet i krig och därmed återtagit de områden som fransmännen intagit och ockuperat 1809-1815 och som de kallade för de illyriska provinserna. Av den södra delen av de illyriska provinserna skapade österrikarna kungariket Dalmatien. Efter första världskriget, Österrike-Ungerns upplösning och skapandet av Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike upplöstes kungariket Dalmatien. Av de områden som tidigare varit en del av kungariket skapades nya administrativa enheter inom Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike.

Politik

redigera

Kungariket Dalmatien var ett österrikiskt kronland och hörde till den österrikiska rikshalvan av dubbelmonarkin och var därmed representerad i Riksrådet (Reichsrat), det österrikiska parlamentet i Wien. Den regionala dalmatinska lantdagen (Dalmatinski sabor) hade sitt säte i huvudstaden Zara och valde bland annat representanter till Riksrådet i Wien. Folkpartiet som representerade den kroatiska majoriteten arbetade länge för att kroatiska skulle införas som administrativt språk och för att kungariket Dalmatien administrativt skulle förenas med kungariket Kroatien och Slavonien inom Österrike-Ungern.

Demografi

redigera

Den etniska fördelningen enligt folkräkningen 1880:

Större städer (1900)[1]

  • Zara (Zadar): 13 016 invånare (Huvudstad)
  • Spalato (Split): 18 547 invånare
  • Sebenico (Šibenik): 10 072 invånare
  • Ragusa (Dubrovnik): 8 437 invånare

Guvernörer

redigera
  • Franjo Tomašić (1813-1831)
  • Wenzeslau Lilienberg Water (1831-1841)
  • Ivan August Turszky (1841-1847)
  • Matija Rukavina (1847)
  • Josip Jelačić (1848-1859)
  • Lazar Mamula (1859-1865)
  • Franjo Filipović (1865-1868)
  • Johann Wagner (1868-1869)
  • Gottfried Auersperg (1869)
  • Julius Fluk von Leidenkron (1869-1870)
  • Gavrilo Rodić (1870-1881)
  • Stjepan Jovanović (1882-1885)
  • Ludovik Comaro (1885-1886)
  • Dragutin Blažeković (1886-1890)
  • Emil David (1890-1902)
  • Erasmus Handel (1902-1905)
  • Nicola Nardelli (1905-1911)
  • Mario Attems (1911-1918)

Referenser

redigera
  1. ^ Gemeindelexikon der im Reichsrate vertretenen Königreiche und Länder, Bd. 14 Dalmatien

Se även

redigera