Kristall är en fas hos vissa ämnen där atomerna, molekyler eller joner bildar en regelbunden struktur som upprepar sig i alla tre dimensioner.[1][2] Ordet kristall härstammar från grekiskans kry'stallos som betyder både is och bergkristall.[1]

Kvartskluster

Kristallina material behöver inte ha en sammanhängande struktur genom hela materialet, det är i många material vanligt att den ordnade kristallina strukturen är samlad i många små områden som kallas korn. Varje korn är en kristall med ordnad struktur, hela materialet består av många sådana korn och materialet kan då betecknas som polykristallint (mång-kristallint). Ofta menar man med "kristall" ett prov bestående av en enda region.

Kristaller kan bildas i ett flertal geometriska mönster, kristallstrukturer. Ju mera tätpackade dessa är, desto högre densitet har materialet.

Kristallinitet förekommer hos de flesta typer av material, oavsett typen av kemisk bindning. Rena metaller är så gott som alltid ordnade i kristallmönster. Andra exempel är snöflingor, salt och diamanter. Trä och plast är vanligtvis delvis kristallina och delvis amorfa. Glas är ett amorft material, även om glas kan se ut som kristaller. Inte ens kristallglas är kristallint.

Motsatsen – amorfa faser – är faser helt utan ordning. Dessutom finns kvasikristallfaser, där ämnena är ordnade, men på ett sätt som inte upprepar sig.

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

Externa länkar redigera