Kondrodit

Kondrodit är det mest vanliga mineralet av humitmineralen. I detta mineral ligger två skikt olivin mellan ett skikt brucit på ömse håll osv. Det kan inte uppstå magmatiskt utan bildas istället metamorft i orena magnesiumförande karbonatstenar.

Kondrodit
Kondrodit från New Jersey, USA.
Kategori	Nesosilikat
Dana klassificering	52.3.2b.2
Strunz klassificering	8/B.04-20 eller 9.AF.45
Kemisk formel	(Mg,Fe2+)5(SiO4)2(F,OH)2
Färg	Gulbrun till rödbrun
Kristallstruktur	Monoklina
Tvillingbildning	Enkel eller multippel
Spaltning	Otydlig {100}
Brott	Mussligt
Hårdhet (Mohs)	6–6,5
Glans	Glasglans
Ljusbrytning	nα = 1,592–1,643 nβ = 1,602–1,655 nγ = 1,619–1,675
Dubbelbrytning	0,027 till 0,032
Optisk karaktär	Tvåaxligt positiv
Dispersion	r>v stark till svag
Pleokroism	Obetydlig
Fluorescens	Hos vissa exemplar
Streckfärg	Vit, grå
Specifik vikt	3,1–3,2
Löslighet	Löslig i HCl och H2SO4
Typlokal	Skräbböle, Pargas, Finland
Referenser

Kondrodit kan eventuellt förväxlas med spessartin och med grossular. Denna är dock lätt smältbar i motsats till kondroditen.

Vidare finns möjlighet att förväxla kondrodit med flogopit, som förekommer i samma miljö. Den senare har dock mycket hög spaltbarhet.

Förekomst

Kondrodit förekommer endast i metamorfa kisel- och magnesiumförande karbonatstenar. Mineralet är rätt vanligt i kalkiga skarnmalmer i Bergslagen och i Södermanlands urkalkstenar, där upp till 5 mm stora, helt klara kristaller förekommer.

I Tallgruvan vid Norberg finns stora kvantiteter av en rödbrun kondroditfels, en bergart som till största delen består av kondrodit.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Chondrodite, 3 december 2011.

• Erich Spicar, Mineraler och bergarter, ICA-förlaget, 1995 ISBN 91-534-1385-7