Knut Filip Bonde

svensk friherre och överstekammarjunkare (1815-1871)

Knut Filip Bonde, född 9 mars 1815Eriksberg i Stora Malms församling, Södermanlands län, död 17 oktober 1871 i Stockholm, var en svensk friherre och överstekammarjunkare.

Knut Filip Bonde
Knut Filip Bonde.jpg
Född9 mars 1815[1]
Ericsbergs slottSverige[1]
Död17 oktober 1871[1] ​eller ​1871[2]
Stockholms stadSverige[1]
MedborgarskapSverige
SysselsättningPolitiker[1], diplomat[1]
Befattning
Kammarjunkare[1]
MakaLady Augusta Margaret Fitz-Clarence
(g. 1844–)[3]
Helena Ester Florence Bonde
(g. 1849–)[3]
BarnIngeborg Augusta Sofia Bonde (f. 1846)[4]
Ingeborg Helena Bonde (f. 1849)[4]
Florence Charlotta Lucie Bonde (f. 1851)[4]
Carl Bonde (f. 1853)[4]
FöräldrarCarl Bonde[4]
Ingeborg Bonde[4]
SläktingarCarl Jedvard Bonde (syskon)[1]
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

Knut Filip Bonde föddes 9 mars 1815Eriksberg i Stora Malms församling. Han var bror till Carl Jedvard Bonde och gift med lady Helena Ester Florence Robinson (1817–1900), som efter deras son Carls död 1885 ärvde och framgångsrik skötte Fituna Kalkbrott.[5]

Bonde trädde 1837 in på den militära banan, som han dock lämnade efter fyra års tjänstgöring. Därefter gjorde han vidsträckta resor och sysselsatte sig med studier i politik och statsekonomi.[6] Han tillhörde ridderskapet och adeln vid ståndsriksdagarna 1844–1845, 1847–1848, 1850–1851, 1853–1854, 1856–1858, 1859–1860, 1862–1863 och 1865–1866.[källa behövs]

1846 utnämndes han till överintendent vid hovet och 1852 till förste direktör vid Kungl. Maj:ts hovkapell och spektakler. Den senare befattningen innehade han till 1856, då han utnämndes till överstekammarjunkare. 1863 blev han ordförande i Svenska Slöjdföreningen, och 1870–1871 var han ledamot av riksdagens andra kammare för Södertörns domsaga samt medlem av konstitutionsutskottet. Bonde avled 17 oktober 1871 i Stockholm.[6]

Bonde var ledamot av Nordstjärneorden och Kungliga Musikaliska Akademien i Stockholm. Han uppskatta musik och har på många sätt medverkat till musikens främjande i Sverige.[7]

Bonde finns representerad vid bland annat Nationalmuseum i Stockholm.[8]

BibliografiRedigera

  • Hambourg et son commerce principalement dans ses relations avec la Suède et la Norvége. Hamburg: Langhoff. 1849. Libris 1971369 
  • Handels-politiska betraktelser. Stockholm. 1850. Libris 410385 
  • Sveriges och Norges post-förbindelser med Hamburg. Stockholm. 1850. Libris 10489348 
  • Några ord om Sveriges utrikes handel. Stockholm. 1851. Libris 1971384 
  • Motion om ökadt stats-anslag för Kongl. teatern jemte i anledning häraf på riddarhuset afgifvet anförande den 22 dec. 1853. Stockholm. 1853. Libris 1752531 
  • Observations on the present state and future prospects of Scandinavia by a Swede. Paris. 1856. Libris 2571707 
  • I anledning af ... C.J.von Schwerins motion om bankreformen : anförande afgifvet på Riddarhuset den 19 nov. 1859. Stockholm. 1859. Libris 2571706 

KällorRedigera

  1. ^ [a b c d e f g h i] Carl Hallendorff, Knut F Bonde, s. 400, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 17934, läst: 11 januari 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p6259.htm#i62584, omnämnd som: Carl-Gustaf Peyron.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] The Peerage person-ID: p6259.htm#i62584, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  5. ^ [1] i Carl Fredrik Lindahl, Svenska millionärer. Minnen och anteckningar af Lazarus (1897–1905) Sjunde samlingen
  6. ^ [a b] Bonde, 12. Knut Filip i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
  7. ^ Bonde, Knut Philip i J. Leonard Höijer, Musik-Lexikon (1864)
  8. ^ Nationalmuseum