Drogkriget i Mexiko är en väpnad konflikt, och ett pågående större krig, mellan rivaliserande knarksyndikat i Mexiko, där även staten har varit en stridande part. Mexikanska narkotikakarteller har existerat i några decennier, men blev mäktigare efter att de ledande colombianska kartellerna, Medellínkartellen och Calikartellen, upplösts och tappat i betydelse på 1990-talet. Idag dominerar mexikanska drogkarteller knarkmarknaden i USA.[38] Våldet har eskalerat efter gripandet av flera nyckelfigurer inom kartellerna, då kartellerna slåss om kontrollen över införsrutter till USA.[39][40][41]

Drogkriget i Mexiko

Mexikanska armésoldater under strid med en drogkartell i Michoacán de Ocampo i augusti 2007.
Ägde rum 11 december 2006 - pågår
(17 år, 2 månader och 27 dagar)
Plats De mexikanska delstaterna Baja California, Durango, Sinaloa, Guerrero, Chihuahua, Michoacán, Tamaulipas, Nuevo León, Veracruz, Coahuila, Jalisco, San Luis Potosí, Nayarit, Zacatecas, Oaxaca, Morelos, Guanajuato[1] och Sonora.
Resultat Konflikten pågår
Stridande

Mexiko Mexiko

  • Mexikanska armén
  • Mexikanska flygvapnet
  • Mexikanska flottan
  • Mexikanska polisstyrkan

USA USA (understöd) Colombia Colombia (understöd)


*De grupper som anges här samarbetar inte nödvändigtvis med varandra, då vissa slåss mot varandra.

Befälhavare och ledare
Enrique Peña Nieto

Vidal Francisco Soberón Sanz
Salvador Cienfuegos Zepeda
Miguel Ángel Osorio Chong
Jesús Murillo Karam
Felipe Calderón
Mariano Francisco Saynez Mendoza
Guillermo Galván Galván
Marisela Morales
Sergio Aponte Polito[15]

Joaquín Guzmán Loera

Ismael Zambada García
Ignacio Coronel Villarreal 
Antonio Cárdenas Guillén 
Jorge Eduardo Costilla Sánchez
Vicente Carrillo Fuentes
Luis Fernando Sánchez Arellano
Heriberto Lazcano Lazcano 
Miguel Treviño Morales
Arturo Beltrán Leyva 
Héctor Beltrán Leyva
Nazario Moreno González 

Styrka
50,000 soldater[16]
35,000 federala poliser[17]
100,000 fotsoldater[18][19][20]
Förluster
1,000+ poliser och åklagare dödade[21]

138 armésoldater dödade[22]
14 marinsoldater dödade[22]
318 federala poliser dödade[22]
58 reportrar dödade[23]
~1,000 barn dödade[24][25]

121,199 kartellmedlemmar undanröjda[26]
8,500 dömda[27]
62 dödade år 2006[28]

2,837 dödade år 2007[28]
6,844 dödade år 2008[28]
11,753 dödade år 2009[28]
19,546 dödade år 2010[29][30]
24,068 dödade år 2011[31][32][33]
18,061 dödade tills den 31 oktober 2012[34]
Totalt antal dödade: 83,191 döda + siffror från 2012: 3,200+ dödade år 2013 under Nietos administration [35] Total uppskattning av dödsfall (varierar): 83,191+ under Felipe Calderons administration. 3,200 + dödade under de första tre månaderna av Enrique Nietos administration [35] = 86,391+[36][36]
Totalt antal undanröjda: 1.6 miljoner[37]

Sedan 2006 har den mexikanska regeringen satt in både civila och militära styrkor i en organiserad kampanj mot drogkarteller vilka har en välorganiserad paramilitär struktur. Därför kategoriseras konflikten ibland som en väpnad konflikt.[42] Antalet döda ökade efter att stora narkotikakarteller krossades och splittrades i mindre karteller som började strida med varandra. Statens drogkrig, och ökande inkomster från narkotikahandeln, har därför bidragit till att i Mexiko mördades totalt 35 588 personer under 2019,[43] men många av förövarna tillhör okända grupper. År 2019 betraktades 11 813 som dödsoffer i samband med strider mellan klart identifierbara grupper enligt Uppsala Conflict Data Programs (UCDP), och konflikten uppfyllde år 2019 därför definitionen för större krig. UCDP är medvetna om att deras siffra är låg. Av dessa dog 3 personer i strider där staten var en aktiv part, övriga i samband med våld mellan icke-statliga grupper.[42][44]

President Andrés Manuel López Obrador deklarerade i januari 2019 att drogkriget var över, men antalet döda i väpnade konflikter har fortsatt att öka efter det. Ovidio Guzmán López, en av ledarna för Sinaloa-kartellen, arresterades i oktober 2019, men presidenten beslutade att släppa honom efter några timmar efter att kartellen utförde ett gisslantagande mot militär och deras familjer.[45]

Orsaker redigera

Brottssyndikatet Los Zetas bildades 1999 av deserterade elitsoldater och stödjer drogkarteller. Under en 6-årsperiod deserterade 150 000 av de 250 000 soldaterna i den mexikanska armén, varav de flesta tros ha anslutit sig till drogkarteller, enligt en rapport från 2010.[46]

De vapen som används är främst automatkarbiner, ibland med granattillsatser, och halvautomatiska handeldvapen, men även granatkastare. Cirka 70 procent av vapnen bedöms komma från USA.[47]

Mexiko är stort i produktion och transport av droger, och det är härifrån majoriteten av all cannabis och stora delar av allt metamfetamin som förs in i USA kommer.[38] Även om Mexiko står för en relativt liten del av världsproduktionen av heroin så står landet för en stor del av allt heroin som distribueras i USA.[38][48] Mexikanska knarkkarteller kontrollerar uppskattningsvis 70% av all utländsk narkotika som förs in i USA.[49]

USA:s utrikesdepartement uppskattar att 90% av allt kokain som förs in i USA passerar Mexiko; Colombia är den huvudsakliga kokainproducenten.[50]. Man uppskattar även att den totala förtjänsten av illegala droger sträcker sig från 13,6 till 48,4 miljarder amerikanska dollar årligen.[38][51] Mexikanska drogsmugglare smugglar i allt högre utsträckning tillbaka pengar till Mexiko inuti person- och lastbilar, vilket antagligen beror på att amerikanska myndigheter har större kontroll över elektroniska pengaöverföringar.[52]

Mexikos före detta president Felipe Calderón har i ett uttalande sagt att kartellerna strävar efter att "ersätta staten" och "försöker införa ett monopol med hjälp av vapen, och försöker till och med att införa sina egna lagar".[53]

USA:s inblandning i konflikten redigera

 
Den dåvarande presidenten George W. Bush och Mexikos före detta president Felipe Calderon tillsammans, måndagen den 20 augusti 2007 när de träffades för en bilateral diskussion under det nordamerikanska ledartoppmötet i Kanada. Vita husets foto av Eric Draper.

Sedan den mexikanska presidenten Felipe Calderón inledde sitt presidentskap år 2006 har den mexikanska regeringen deklarerat en väpnad konflikt mot de eskalerande drogkartellerna. Samtidigt inledde Calderón ett samarbete med USA för stöd mot dessa drogkarteller. Ett avtal förhandlades fram med den dåvarande amerikanska presidenten George W Bush och både parter förhandlade fram ett avtal kallat Mérida-initiativet.[54]

Målet med avtalet var att främst bekämpa narkotikahandeln men även de hot mot samhället som annan gränsöverskridande organiserad brottslighet och penningtvätt medför. Avtalet underströk att detta bör genomföras samtidigt som de mänskliga rättigheterna skyddas. Arbetet utifrån avtalet stöds med resurser och hjälp från USA. Hjälpen inkluderar finansiering och utbildning för den Mexikanska federala polisstyrkan, samt att förse polisen med militär utrustning.[55] Trots att avtalet omfattade insatser för ungefär 1,3 miljarder dollar, visade det sig inte vara mer effektivt när det kommer till att stoppa karteller än andra tidigare insatser från USA:s sida. Trots avtalet märktes en förändring i att drogkartellerna blev mer inblandade i den mexikanska politiken och Mexikos näringsliv.

Under Barack Obamas regeringstid, skiftade fokuset i hanterandet av USA:s inblandning i konflikten. Resurserna fokuserades på att förbättra det straffrättsliga systemet i Mexiko och under 2016 börjades fängelsestraff förkortas för hundratals federala fångar. Obama ville även behandla droger som ett folkhälsoproblem än ett straffrättsligt åtagande.[56] Marijuana uppmärksammades av den dåvarande amerikanska presidenten som en ”folkhälsofråga”, och bör därmed behandlas på samma sätt som görs med cigaretter eller alkohol. Trots dessa förslag och förändringar, gjorde det inte mycket för att se till att allt fler brottslingar anklagades och dömdes. Och med tillfångatagandet av vad som beskrivs som världens största narkotikahandlare, Joaquin ”El Chapo” Guzmán, visade det sig inte att dra tillbaka på den organiserad brottsligheten i Mexiko.

Trots flera finansiella bidrag och militärt hjälp, har det inte setts någon typ av förbättring för hanterandet av den organiserad brottsligheten i Mexiko. Hittills har den amerikanska regeringen anslagit cirka 3-4 miljarder dollar i Merida-initiativet, inklusive hundratals miljoner för att hjälpa utbilda Mexikos polisstyrkor. Däremot har Merida-finansiering minskat under de senaste åren, under Donald J. Trumps administration. Trump-administrationen har istället fokuserat på att skapa fler jobb och främja säkerheten i södra Mexiko för att på så sätt stoppa olaglig migration och narkotikahandeln. Trump har dock krävt mer säkerhet och en bättre hantering av inflödet av droger in till USA från Mexiko under de senaste åren. I sin tur har Mexiko placerat tusentals nationella vaktmedlemmar för att säkra gränserna.[57]

2018 var det våldsammaste året i Mexikos moderna historia, och med presidentvalet år 2016 har relationen mellan både länder varit turbulent. Situationen lär inte bli lättare under de kommande åren när USA har precis gått genom en intensiv valkampanj och det estimeras vara svårt att se hur konflikten hanteras i framtiden.[58]

Referenser redigera

  1. ^ ”Cartels’ meth war bloodying once-peaceful state in Mexico”. AP. https://apnews.com/article/drug-cartels-generations-mexico-1452a5c7ae5d793f8a4512283eb061c0. Läst 11 november 2020. 
  2. ^ UCDP Conflict Encyclopedia, Jalisco Cartel New Generation - Los Zetas Conflict, Mexico, http://www.ucdp.uu.se/gpdatabase/gpcountry.php?id=107# Arkiverad 3 juni 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ [a b] Uppsala Conflict Data Program Conflict Encyclopedia, Juarez Cartel - Sinaloa Cartel Conflict, Mexico, http://www.ucdp.uu.se/gpdatabase/gpcountry.php?id=107# Arkiverad 3 juni 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ [a b] Uppsala Conflict Data Program Conflict Encyclopedia, Gulf Cartel - Los Zetas Conflict, Mexico, http://www.ucdp.uu.se/gpdatabase/gpcountry.php?id=107# Arkiverad 3 juni 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ ”Detienen a "La Teniente", líder del Cartel del Noreste, en Tamaulipas” (på spanska). El Universal. https://www.eluniversal.com.mx/estados/cartel-del-noreste-detienen-la-teniente-en-tamaulipas. Läst 11 november 2020. 
  6. ^ ”Cárteles Unidos, la alianza criminal que busca acabar con “El Mencho”” (på spanska). Infobae. https://www.infobae.com/america/mexico/2020/07/28/carteles-unidos-la-alianza-criminal-que-busca-acabar-con-el-mencho/. Läst 11 november 2020. 
  7. ^ ”El resurgimiento de Caro Quintero, el “Narco de Narcos”: Cártel de Caborca disputa Sonora a los “Chapitos”” (på spanska). Infobae. https://www.infobae.com/america/mexico/2020/10/09/el-resurgimiento-de-caro-quintero-el-narco-de-narcos-cartel-de-caborca-disputa-sonora-a-los-chapitos/. Läst 11 november 2020. 
  8. ^ [a b] Uppsala Conflict Data Program Conflict Encyclopedia, La Familia - Los Caballeros Templarios Conflict, Mexico, http://www.ucdp.uu.se/gpdatabase/gpcountry.php?id=107# Arkiverad 3 juni 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ ”Así operan "Los Viagras"” (på spanska). El Universal. https://www.eluniversal.com.mx/estados/los-viagras-el-grupo-mas-sanguinario-y-peligroso-de-michoacan. Läst 11 november 2020. 
  10. ^ [a b] Uppsala Conflict Data Program Conflict Encyclopedia, Cartel Independiente de Acapulco - La Barredora Conflict, Mexico, http://www.ucdp.uu.se/gpdatabase/gpcountry.php?id=107# Arkiverad 3 juni 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ ”'El Azul', el 'rey' del cártel de Santa Rosa de Lima que duró 72 días en el trono” (på spanska). Milenio. https://www.milenio.com/policia/adan-ochoa-azul-rey-cartel-santa-rosa-lima-72. Läst 11 november 2020. 
  12. ^ Zettia Ramírez. ”"El Cholo", el sicario que pelea al "Mencho" la plaza de Guanajuato” (på spanska). La Silla Rota. https://guanajuato.lasillarota.com/estados/el-cholo-el-sicario-que-pelea-al-mencho-la-plaza-de-guanajuato-cjng-el-mencho-el-colombiano-el-cholo/418016. Läst 11 november 2020. 
  13. ^ Uppsala Conflict Data Program Conflict Encyclopedia, Beltrán Leyva Cartel - Valdez Villareal faction Conflict, Mexico, http://www.ucdp.uu.se/gpdatabase/gpcountry.php?id=107# Arkiverad 3 juni 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  14. ^ Uppsala Conflict Data Program Conflict Encyclopedia, Tijuana cartel - El Teo faction Conflict, Mexico, http://www.ucdp.uu.se/gpdatabase/gpcountry.php?id=107# Arkiverad 3 juni 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  15. ^ ”Mexican general makes explosive accusations”. Los Angeles Times. 23 april 2008. http://latimesblogs.latimes.com/laplaza/2008/04/mexican-general.html. Läst 12 maj 2010. 
  16. ^ ”Four Gunmen Die in Clash with Mexican Troops” (på engelska). Latin American Herald Tribune. 4 mars 2010. Arkiverad från originalet den 13 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110713182220/http://www.laht.com/article.asp?ArticleId=352959&CategoryId=14091. Läst 5 mars 2010. 
  17. ^ ”Mexico sees hope among drug violence”. CNN News. 9 februari 2011. http://edition.cnn.com/2011/WORLD/americas/02/09/mexico.violence/index.html?hpt=C2. Läst 9 februari 2011. 
  18. ^ EXCLUSIVE: 100,000 foot soldiers in Mexican cartels
  19. ^ Mexico Federal Troops and police rush into Juarez to try and retake the city
  20. ^ ”U.S. Says Threat of Mexican Drug Cartels Approaching 'Crisis Proportions'”. Arkiverad från originalet den 18 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130518200239/http://www.foxnews.com/story/0,2933,504139,00.html. Läst 15 maj 2013. 
  21. ^ Gonzales, Maria de la Luz (25 mars 2009). ”Arkiverade kopian” (på spanska). El Universal. Arkiverad från originalet den 1 november 2013. https://web.archive.org/web/20131101120527/http://www.eluniversal.com.mx/nacion/166613.html. Läst 30 mars 2009. 
  22. ^ [a b c] ”Arkiverade kopian”. El Universal. 19 augusti 2011. Arkiverad från originalet den 25 december 2013. https://web.archive.org/web/20131225233256/http://www.eluniversal.com.mx/notas/787223.html. Läst 20 augusti 2011. 
  23. ^ ”Arkiverade kopian” (på spanska). El Universal. 10 januari 2010. Arkiverad från originalet den 1 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130301143708/http://www.eluniversal.com.mx/columnas/81750.html. Läst 23 februari 2010. 
  24. ^ ”INFANCIA Y CONFLICTO ARMADO EN MÉXICO”. Informe Alternativo Sobre El Protocolo Facultativo de la Convenion Sobre Los Derechos Del Nino. Red por los Derechos de la Infancia en México. Januari 2011. sid. 25. http://www.derechosinfancia.org.mx/iaespanol.pdf.  Arkiverad 12 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110812204630/http://www.derechosinfancia.org.mx/iaespanol.pdf. Läst 15 maj 2013. 
  25. ^ ”En menos de 5 años han muerto más de mil niños a manos del narco” (på spanska). Excélsior. 19 mars 2011. http://www.excelsior.com.mx/index.php?m=nota&id_nota=723220. Läst 20 mars 2011. 
  26. ^ ”Arkiverade kopian” (på spanska). El Universal. 13 april 2013. Arkiverad från originalet den 3 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150103095427/http://www.eluniversal.com.mx/notas/672485.html. Läst 14 april 2010. 
  27. ^ ”Arkiverade kopian” (på spanska). El Universal. 10 januari 2011. Arkiverad från originalet den 2 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140102201204/http://www.eluniversal.com.mx/notas/736097.html. Läst 10 januari 2011. 
  28. ^ [a b c d] El Universal Oficial: más de 22 mil 700 muertos por violencia Arkiverad 3 januari 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  29. ^ ”Arkiverade kopian” (på spanish). El Universal. 13 januari 2011. Arkiverad från originalet den 2 november 2014. https://web.archive.org/web/20141102084840/http://www.eluniversal.com.mx/nacion/183027.html. Läst 13 januari 2011. 
  30. ^ ”Mexico's Drug War: Number of dead passes 30,000”. BBC (The BBC). 16 december 2010. http://www.bbc.co.uk/news/world-latin-america-12012425. Läst 16 december 2010. 
  31. ^ ”El Presidente de las 83 mil ejecuciones | ZETA | Libre Como el Viento”. Zetatijuana.com. Arkiverad från originalet den 9 februari 2013. https://archive.is/20130209235309/http://www.zetatijuana.com/ZETA/reportajez/el-presidente-de-las-83-mil-ejecuciones/. Läst 22 april 2013. 
  32. ^ ”2011 drug violence kills nearly 13,000 in Mexico, new figures show”. CNN News. 11 januari 2011. http://edition.cnn.com/2012/01/11/world/americas/mexico-death-toll/index.html?hpt=hp_t2. Läst 11 januari 2012. 
  33. ^ ”In Mexico, 12,000 killed in drug violence in 2011”. Washington Post. 2 januari 2012. http://www.washingtonpost.com/world/in-mexico-12000-killed-in-drug-violence-in-2011/2012/01/02/gIQAcGUdWP_story.html. Läst 3 januari 2012. 
  34. ^ ”Arkiverade kopian” (på spanska). Animal Politico. 27 november 2012. Arkiverad från originalet den 18 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150718010537/http://www.animalpolitico.com/2012/11/83-mil-muertos-por-el-narco-en-sexenio-de-calderon-semanario-zeta/#axzz2DZYOZYer. Läst 30 december 2012. 
  35. ^ [a b] ”Shooting at Mexico bar leaves many dead - Americas”. Al Jazeera English. http://www.aljazeera.com/news/americas/2013/03/201333042622382309.html. Läst 22 april 2013. 
  36. ^ [a b] ”Mexico's drug war is at a stalemate as Calderon's presidency ends”. The Washington Post. 26 november 2011. Arkiverad från originalet den 1 december 2012. https://www.webcitation.org/6CZeogKMw?url=http://www.washingtonpost.com/world/the_americas/calderon-finishes-his-six-year-drug-war-at-stalemate/2012/11/26/82c90a94-31eb-11e2-92f0-496af208bf23_story_1.html. Läst 1 december 2012. 
  37. ^ ”Desplazados, tragedia silenciosa en México”. El Economista. 7 januari 2012. http://eleconomista.com.mx/seguridad-publica/2012/01/07/desplazados-tragedia-silenciosa-mexico. Läst 9 januari 2012. 
  38. ^ [a b c d] Cook, Colleen W., Mexico's Drug Cartels (16 oktober 2007), CRS Report for Congress, Congresional Research Service, s. 7. Läst 9 augusti 2009.
  39. ^ ”Arkiverade kopian”. Associated Press (INSI). 3 november 2009. Arkiverad från originalet den 2 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140202121843/http://www.newssafety.org/index.php?option=com_content&view=article&id=12194:progress-in-mexico-drug-war-is-drenched-in-blood&catid=345:mexico-security&Itemid=100298. Läst 16 mars 2010. 
  40. ^ ”High U.S. cocaine cost shows drug war working: Mexico”. Reuters. 14 september 2007. http://www.reuters.com/article/domesticNews/idUSN1422771920070914. Läst 1 april 2009. 
  41. ^ Sullivan, Mark P., red (2008) (PDF). Mexico - U.S. Relations: Issues for Congress. Congresional Research Service. sid. 2, 13, 14. Läst 1 april 2009 
  42. ^ [a b] ”UCDP - Uppsala Conflict Data Program”. ucdp.uu.se. https://ucdp.uu.se/country/70. Läst 25 juni 2020. 
  43. ^ Betz, Bradford (21 januari 2020). ”Mexico’s homicide rate hits new record high in 2019” (på amerikansk engelska). Fox News. https://www.foxnews.com/world/mexico-homicide-rate-record-high-2019. Läst 10 mars 2020. 
  44. ^ Allansson, Marie. ”FAQ - Department of Peace and Conflict Research - Uppsala University, Sweden” (på engelska). www.pcr.uu.se. https://www.pcr.uu.se/research/ucdp/faq/#Mexico_criminal_violence. Läst 10 mars 2020. 
  45. ^ Tuckman, Jo (18 oktober 2019). ”'We do not want war': Mexico president defends release of El Chapo’s son” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2019/oct/18/el-chapo-son-ovidio-guzman-lopez-release-amlo. Läst 25 juni 2020. 
  46. ^ ”uprisingradio.org » Murder City: Ciudad Juarez and the Global Economy’s New Killing Fields”. 26 april 2010. http://uprisingradio.org/home/2010/04/26/murder-city-ciudad-juarez-and-the-global-economys-new-killing-fields/. 
  47. ^ ”Mexican drug cartels reinforce their fire power” (på spanska). El Universal. 24 januari 2016. https://www.eluniversal.com.mx/articulo/english/2016/01/24/mexican-drug-cartels-reinforce-their-fire-power. 
  48. ^ Cook, Colleen W., red (2007) (PDF). CRS Report for Congress. Congresional Research Service. sid. 2. Läst 9 augusti 2009 
  49. ^ Creechan, James. An overview of drug cartels in Mexico Artikel som presenterades vid American Society of Criminologys (ASC) årsmöte, Los Angeles Convention Center, Los Angeles, CA, 1 november 2006. 2009-05-24
  50. ^ ”US anti-drug campaign 'failing'”. BBC News. 6 augusti 2004. http://news.bbc.co.uk/2/hi/americas/3540686.stm. 
  51. ^ ”Mexican drug gangs 'spread to every region of US'”. BBC NEws. 26 mars 2010. http://news.bbc.co.uk/2/hi/americas/8588509.stm. Läst 23 april 2010. 
  52. ^ Cook, Colleen W., red (2007) (PDF). CRS Report for Congress. Congresional Research Service. sid. 9. Läst 9 augusti 2009 
  53. ^ Mexican cartels move beyond drugs, seek domination, msnbc.com, 8 april 2010. Läst 29 augusti 2010.
  54. ^ ”The Merida Initiative”. Arkiverad från originalet den 18 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210118144738/https://mx.usembassy.gov/our-relationship/policy-history/the-merida-initiative/. Läst 20 januari 2021. 
  55. ^ ”'US creates monsters': Trump talk of war on Mexico cartels echoes past failures” (på engelska). the Guardian. 10 november 2019. http://www.theguardian.com/world/2019/nov/10/mexico-war-drug-cartels-us-help-trump. Läst 23 januari 2021. 
  56. ^ Lopez, German (19 december 2016). ”How Obama quietly reshaped America’s war on drugs” (på engelska). Vox. https://www.vox.com/identities/2016/12/19/13903532/obama-war-on-drugs-legacy. Läst 24 januari 2021. 
  57. ^ ”Mexico’s Drug War” (på engelska). Council on Foreign Relations. https://www.cfr.org/backgrounder/mexicos-drug-war. Läst 24 januari 2021. 
  58. ^ Feiler, Tigran (18 oktober 2019). ””Har Mexiko förlorat kriget mot kartellerna?””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/valdet-chockar-mexiko. Läst 24 januari 2021.