Knäred

tätort i Laholms kommun, Sverige

Knäred är en tätort i Laholms kommun och kyrkbyn i Knäreds socken i sydöstra Hallands län, belägen cirka 21 km öster om centralorten Laholm längs med riksväg 15.

Knäred
Tätort
Knäreds kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Halland
Län Hallands län
Kommun Laholms kommun
Distrikt Knäreds distrikt
Koordinater 56°31′7″N 13°19′27″Ö / 56.51861°N 13.32417°Ö / 56.51861; 13.32417
Area 304 hektar (2020)[1]
Folkmängd 1 219 (2020)[1]
Befolkningstäthet 4 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Knäred
Postnummer 312 24 - 312 52
Riktnummer 0430
Tätortskod T4000[2]
Beb.områdeskod 1381TB104 (1960–)[3]
Geonames 2700279
Ortens läge i Hallands län
Ortens läge i Hallands län
Ortens läge i Hallands län
Wikimedia Commons: Knäred
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Historia

redigera

En medeltidskyrka låg mitt i byn och prästgården låg därintill. Vid marknadsplatsen och Karl XI:s brunn låg kyrkbyn. Kvar efter den medeltida kyrkan finns Knäreds kyrkoruin. Den är daterad till 1200-talet. Utgrävningar 1930 frilade grundmurarna. Knäreds nya kyrka var klar 1853 och invigdes 1854. Den har klockor och krucifix bevarade från ortens medeltida kyrka. Egentligen skulle den nya kyrkan ha invigts september 1849 men tornet rasade ner över kyrkan strax före kyrkans invigning.

Kyrkbyn var socknens lilla centrum och där hölls torgdag fyra gånger årligen. En restaurerad marknadsbod finns kvar som minne av platsen. Sista marknaden hölls 1946 och då var kyrkbyn inte längre samhällets centrum. Detta hade långt tidigare förskjutits söderut i samband med järnvägens tillkomst 1899. Tågtrafiken innebar ett kraftigt uppsving för den lilla kommunen. Varor transporterades, hus byggdes och affärsidkare etablerade sig.

I januari 1613 slöts här fred mellan Sverige och Danmark efter Kalmarkriget, Freden i Knäred. En minnessten finns vid Sjöared, 11 km öster om Knäred, just vid gränsen mellan Halland och Småland. Sverige förband sig bland annat att betala en miljon riksdaler för att återfå Älvsborgs slott, vilket är känt som Älvsborgs lösen.

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Knäred 1960–2020[4]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
769
1965
  
853
1970
  
979
1975
  
1 051
1980
  
1 143
1990
  
1 209 215
1995
  
1 292 228
2000
  
1 129 228
2005
  
1 129 227
2010
  
1 088 226
2015
  
1 211 293
2020
  
1 219 304

Samhället

redigera

På orten finns dagligvaruaffär, bank, förskola och grundskola. Där finns även en vårdcentral med läkarmottagning, folktandvård och ett par äldreboenden.

I samhället finns det även en camping, Flammabadets camping vid utomhusbadet Flammabadet.

2028 planeras Knäred att åter få tågtrafik.[5]

Näringsliv

redigera

Ån Lagan har i Knäredsområdet flera betydande vattenfall med kraftstationer, som genom åren försett såväl södra Sverige som danska Själland med elektricitet. Övre och nedre Knäred från 1910 är välkända liksom uppströms belägna Bassalt och Majenfors. Nedströms ligger Karsefors med en fallhöjd av 32 meter.

KWA tillverkade bland annat trädgårdsmöbler. Heléns Rör AB i Halmstad har en del av sin verksamhet förlagd till Knäred. Där finns även mindre metallindustrier.

Knäred var en av få orter i Sverige som längst hade en Coop-butik som drivs av en lokal konsumentförening, Konsumentföreningen Knäred m.o (organisationsnummer: 749200-1875). Föreningen grundades 1920.[6] I december 2022 meddelades det att föreningen skulle uppgår i Coop Väst.[7] Föreningen hade då en butik, belägen på Otterdalsvägen.

Bankväsende

redigera

En egen sparbank för Knäred, Knäreds sparbank, fick sitt reglemente fastställt den 17 november 1910. År 1985 uppgick banken i Laholms sparbank.[8] Laholms sparbank har alltjämt kontor i Knäred.

Skandinaviska kreditaktiebolaget hade under en period ett kontor i Knäred.[9] Det drogs in 1925.[10]

Personer från orten

redigera

Från Knäred kommer författaren Sven Martinson i Västralt.

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 5 november 2013.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  5. ^ ”Flaggar för trafikförsening på Markarydsbanan”. https://laholmstidning.se. https://laholmstidning.se/samhalle/flaggar-for-trafikforsening-paa-markarydsbanan/638. Läst 23 oktober 2022. 
  6. ^ Årsredovisning 2005, Kooperativa förbundet
  7. ^ Ytterligare en konsumentförening försvinner – slukas av Coop Väst, Fri Köpenskap, 20 december 2022
  8. ^ Sparbankerna 1985, Statistiska centralbyrån, Stockholm 1986
  9. ^ Skandinaviska kreditaktiebolaget i Sveriges statskalender 1921
  10. ^ Aftonbladet, 19 oktober 1925
  11. ^ Richardson, Jacob (1753). Hallandia antiqua & hodierna, thet är : Hallands, et af Götha rikets landskaper, historiska-beskrifning, framställandes ifrån älsta in til wåra tider, thes belägenhet, land-hushålning, inbyggarnes seder, krigs-inrätningar, hwad krig ther warit, städernas anlägningar, handel och wandel, gamla minnes-tekn, runstenar, hwarje härads-beskrifning, med hwad theruti förekommer; tjenande til landets förbätring, och theraf följande ymniga närings-medel; hwarwid fogas, land chartor, och andre thertil hörande wäl stuckne kopparstycken. Stockholm. Libris 18774642. http://hdl.handle.net/2077/41096 

Externa länkar

redigera