Kikärt
Kikärt (Cicer arietinum) kallas även för garbanzoböna eller garbanzoärt[1] och liknar gul ärta, men har en skrynklig yta. Kikärtor härstammar från sydvästra Asien[1] men importeras i dag huvudsakligen till Sverige från Turkiet. De är rika på proteiner, mineraler och kostfiber och har en nötliknande smak. De mosar sig inte vid kokning utan ska kokas väl. Kikärtor används i grytor, sallader, soppor, pastejer, hummus och i falafel.
| Kikärt | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Ärtordningen Fabales |
| Familj | Ärtväxter Fabaceae |
| Släkte | Kikärtor Cicer |
| Art | Kikärt C. arietinum |
| Vetenskapligt namn | |
| § Cicer arietinum | |
| Auktor | Linné |
| Hitta fler artiklar om växter med | |
Till skillnad från andra ärtväxter bidrar kikärt inte till att liva upp jorden, utan uttömmer den i stället så att andra växter, även ogräs, får svårt att växa. Denna allelopatiska effekt observerades av Theofrastos redan 300 f.Kr.[2]
TillagningRedigera
Torkade kikärtor blötlägges i rikligt med vatten ca 8-12 timmar. Blötläggningsvattnet hälls sedan bort och kikärtorna kokas i nytt vatten cirka 1 timme. Ett annat sätt är att koka upp kikärtorna, låta stå i 3 timmar och sedan koka dem klart.
Kikärtor säljs även konserverade och färdigkokta.
1 dl torkade kikärtor = 80 g ger ca 3 dl kokta.
Näringsinnehåll per 100 gRedigera
| Energi | 1394 kJ (333 kcal) |
| Protein | 21 g |
| Kolhydrater | 51 g |
| Kostfiber | 10 g |
| Fett | 5 g |
| Järn | 7 mg |
| Kalium | 800 mg |
GalleriRedigera
Vita och gröna kikärter
Kikärta som börjat gro
Maträtt från Kastilien-La Mancha – kikärtor och stuvning med Silene vulgaris (potaje de garbanzos y collejas).
Chakhchoukha i Algeriska köket; nylagad Marqa före blandning med Rougag.
Chana masala, Indien.
Hummus med olivolja.
Cicer arietinum noir - Museum specimen
ReferenserRedigera
- ^ [a b] ”kikärt - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kik%C3%A4rt. Läst 18 maj 2018.
- ^ Zetterlund, Irene Ingvor. ”Allelopati i skogen”. Arkiverad från originalet den 3 december 2010. https://www.webcitation.org/5ugiIV16h?url=http://www.aboutplants.qtax.se/allelopati.html.
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Kikärt.- Recept för kikärtor
- Baljväxtakademin
