Katarina Erengislesdotter död 1435, var en svensk godsägare i Tyresö och Stockholms skärgård.

Katarina Erengislesdotter
Yrke Godsägare
Personfakta
Nationalitet Sverige Sverige
Död 1435
Begravd Vadstena klosterkyrka
Släkt
Frälse- eller adelsätt Hammerstaätten
Sätesgård Tyresö slott
Far Erengisle Nilsson d. ä.
Mor Margareta Bengtsdotter Bielke
Släktingar Nils Erengislesson (syskon)
Familj
Make/maka okänd?
Familj 2
Gift 2 1405
Make/maka 2 Gustav Leksson (Lek Ofradssons ätt)
Familj 3
Gift 3 1387
Rävelsta
Make/maka 3 Gregers Bengtsson (Aspenäsätten)
Barn med 3 Märta Gregersdotter
Ingeborg Gregersdotter

Hon var dotter till riddaren och riksrådet Erengisle Nilsson d. ä. och hans hustru Margareta Bengtsdotter Bielke (död 1370). Hon tillhörde Hammerstaätten som förde en kluven sköld på längden.

Katarina var syster till Nils Erengislesson som levde på släktgodset Hammersta.

Efter faderns död 1406 övertog hon Tyresö slott med alla dess ägor inklusive den omfattande skärgårdsdelen inom Stockholms södra skärgård, samt ett antal stora jordegendomar i Uppland, Södermanland och Vadstena. [1]

Efter hennes bortgång 1435 ärvdes hela egendomen av hennes sonson Gregers Matsson (Lillie) (1440-1494).

Katarina Erengislesdotter uppges vara omgift 1405 med riddaren Gustav Leksson (känd 1385, död 1411). Han tillhörde Lek Ofradssons ätt som förde en kvadrerad vapensköld. Hon hade således varit gift en gång tidigare.

I ett senare äktenskap på Rävelsta 1387 var Katarina gift med riddaren Gregers Bengtsson av Aspenäsätten, död 1435. Dessa hade tillsammans döttrarna Märta Gregersdotter (död 1430) och Ingeborg Gregersdotter (död 1455).

  1. Märta Gregersdotter (död 1430) var gift med Karl Ormsson (Gumsehuvud), och deras dotter Katarina Karlsdotter (Gumsehuvud) blev Sveriges drottning i sitt gifte med Karl Knutsson (Bonde).[1]
  2. Ingeborg Gregersdotter, (död 1455) hade i sitt gifte med Matts Ödgislesson (Lillie af Löfstad) (1384-1442), den ovan nämnde sonen Gregers Mattsson.[1]

Katarina Erengislesdotter är begravd i Vadstena klosterkyrka, där en gravsten över henne och dottern i andra giftet är rest.[1]

Källor redigera

  • Äldre Svenska Frälseätter I:1, sidan 14
  • Nordiska museets och Skansens årsbok 1933, kapitlen om Tyresö slott.
  • Svenska medeltidsvapen I och II, av Jan Raneke 1982.
  • Det medeltida Sverige Södermanland Tören 2:1, av Sigurd Rahmqvist och Kaj Janzon, utg. 2002 av Raä.

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d] Äldre Svenska Frälseätter I:1, sidan 14