Hammerstaätten

svensk medeltida frälseätt

Hammerstaätten var en sörmländsk högfrälsesläkt uppkallad efter deras sätesgård HammerstaSödertörn.

Hammerstaätten
Hammerstaätten vapensköld bestod av två fält kluven på längden
Magnus Ingevaldssons sigill
UrsprungSödermanland
StamfarIngevald Estridsson
SätesgårdHammerstaSödertörn
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1469
SvärdssidanErengisle Nilsson d.y.
Vapen: Ätten kallas även "kluven sköld" eller "Natt och Dag på längden" eftersom deras vapensköld som består av två fält är kluven på längden i motsats till skölden hos ätten Natt och Dag som är delad på bredden. Skölden finns avbildad jämte Erengisle Nilsson d.y. vid det så kallade "lyckohjulet" i Ösmo kyrka.

Historia redigera

Hammerstaätten kan beläggas som ägare till Hammersta från 1426.[1]

Som stamfar för släkten på Hammersta räknas riksrådet Ingevald Estridsson (nämnd 1308–22). År 1308 var han fogde åt hertigarna Erik och ValdemarStockholms slott och innehade posten ännu 1317. Släktens tidigaste kända sätesgård var Sundboholm i Bälinge socken och Rönö härad, som ägdes av sonen Magnus Ingevaldssons.

Erengisle Nilsson d.ä. och hans son Algot Erengislesson, riddare, är omnämnda i en tvist med heliga Birgittas ättling och arvtagare:[2]

Släkten dog formellt ut på manssidan 1469 med Erengisle Nilsson d.y. av Hammerstaätten, men fortlevde i praktiken ännu efter medeltiden genom att hans halvbror Bo Nilsson blev stamfar för den yngre ätten Grip.

Nämnda medlemmar redigera

Oklarheter redigera

 
Kluven sköld utan tinktur

Ett antal medeltida personer utan fastställd släkttillhörighet, förde ett vapen med kluven sköld, där i många fall tinkturens färger ej är kända, eftersom deras vapen bara är kända från sigillstämplade dokument. Till dessa hör:

Noter redigera

Litteratur redigera

  • Gunnar Bendix, "Hammerstaätten". Personhistorisk tidskrift 1956