Harlekintrast[2] (Geokichla dohertyi) är en fågel i familjen trastar inom ordningen tättingar.[3]
| Harlekintrast Status i världen: Nära hotad[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Trastar Turdidae |
| Släkte | Geokichla |
| Art | Harlekintrast G. dohertyi |
| Vetenskapligt namn | |
| § Geokichla dohertyi | |
| Auktor | (Hartert, 1896) |
| Synonymer | |
|
Kastanjeryggad trast Zoothera dohertyi | |
Utseende och läte redigera
Harlekintrasten är en liten trast med en kroppslängd på 16–18 cm. Den liknar brunryggig trast, men hjässan är svartaktig och mer vitt syns i ansiktet. Undersidan är också annorlunda, med det svarta på bröstet övergående i oregelbundna fläckar på den vita buken. Utmed flankerna och bröstsidorna är den rostbrun. Näbben är svartaktig, benen vitaktiga eller skära.[4]
Sången består av en serie fraser som skiljs åt av ungefär en sekund. Varje fras innehåller tre till sju klara och behagliga visslingar med mer komplexa invävda moment. Bland lätena hörs ett skrapigt ljud, en enkel vissling och ett mycket ljust visslande.[4]
Utbredning och systematik redigera
Harlekintrasten förekommer i Indonesien, i Små Sundaöarna på öarna Lombok, Sumbawa, Sumba och Flores.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. === Släktestillhörighet === Tidigare placerades arten i släktet Zoothera, men flera DNA-studier visar att harlekintrast med släktingar står närmare bland andra trastarna i Turdus.[5][6][7]
Levnadssätt redigera
Harlekintrasten hittas i städsegrön bergsskog, ibland även i omgivande av människan påverkade områden som buskmarker kring byar. Den födosöker på marken, men också i träd. Ibland kan den ses i grupper om upp till fem fåglar i träd som bär frukt, då tillsammans med brunkronad trast.[4]
Häckning redigera
Nyligen flygga ungar har noterats från slutet av juli till början av augusti på Sumba, men arten har också hörts sjunga under den perioden, varför häckningssäsongen troligen sträcker sig längre. I fångenskap har den lagt tre ägg som ruvats i 15 dagar, med ungar kvar i boet i 14 dagar efter kläckning.[4]
Status och hot redigera
Harlekintrastens utbredningsområde tros vara fragmentiserat. Den tros också minska i antal till följd av fångst för vidare försäljning inom burfågelindustrin. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den som nära hotad.[1]
Namn redigera
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar William Doherty (1857-1901), amerikansk upptäcktsresande, entomolog och ornitolog.[8] På svenska har den även kallats kastanjeryggad trast.
Referenser redigera
- ^ [a b] Birdlife International 2016 Geokichla dohertyi Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
- ^ [a b c d] Collar, N. (2020). Chestnut-backed Thrush (Geokichla dohertyi), version 1.0. I Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie och E. de Juana, red.). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.chbthr1.01
- ^ Klicka, J., G. Voelker och G.M. Spellman. 2005. A molecular phylogenetic analysis of the ‘‘true thrushes’’ (Aves: Turdinae). Molecular Phylogenetics and Evolution 34: 486–500.
- ^ Voelker, G., and J. Klicka. 2008. Systematics of Zoothera thrushes, and a synthesis of true thrush molecular systematic relationships. Molecular Phylogenetics and Evolution 49: 377–381.
- ^ Voelker, G. och R.K. Outlaw. 2008. Establishing a perimeter position: speciation around the Indian Ocean Basin. Journal of Evolutionary Biology 21: 1779–1788.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör harlekintrast.
Wikispecies har information om Geokichla dohertyi.- Läten på xeno-canto.org
