Karl Zell
Karl Zell, född den 8 april 1793 i Mannheim, död den 21 januari 1873 Freiburg im Breisgau, var en tysk filolog.
| Karl Zell | |
 | |
| Född | 8 april 1793[1] Mannheim |
|---|---|
| Död | 24 januari 1873[1] (79 år) Freiburg im Breisgau |
| Medborgare i | Storhertigdömet Baden |
| Utbildad vid | Göttingens universitet Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg Universitetet i Wrocław  |
| Sysselsättning | Språkvetare, politiker, universitetslärare, klassisk filolog, arkeolog |
| Befattning | |
| Ledamot av andra kammaren i Badens ständerförsamling | |
| Arbetsgivare | Freiburgs universitet Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Zell blev 1821 professor i klassisk filologi i Freiburg, 1835 ministerialråd och medlem av överstudierådet i Karlsruhe samt beklädde 1847–1855 en professur i arkeologi vid universitetet i Heidelberg. Han var 1848–1853 medlem av badensiska Andra kammaren. Zells viktigaste arbeten är Ferienschriften (3 band, 1826–1833; ny följd 1857), en serie avhandlingar över olika sidor av det antika livet, och Handbuch der römischen Epigraphik (3 band, 1850–1857). Han ombesörjde en samling av latinska klassiker (i 17 band, 1827–1831) och kommenterade däribland själv Horatius, Phaedrus med flera. Även Zells översättning av Aristoteles Organon (i 5 band, 1836–1840) förtjänar att nämnas.
Källor
redigeraNoter
redigera- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 10581219w, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
Tryckta källor
redigera- Zell, Karl i Nordisk familjebok (första upplagan, 1894)
- Zell, Karl i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)