Karl Edvard (tyska: Carl Eduard, engelska: Charles Edward), född den 19 juli 1884Claremont House, Surrey i Storbritannien, död den 6 mars 1954 i Coburg i Västtyskland, var en brittisk prins, tysk furste, serafimerriddare och SA-Obergruppenführer i Nazityskland. Han var 1900-1918 den siste regerande hertigen av Sachsen-Coburg-Gotha. Han var morfar till Sveriges kung Carl XVI Gustaf.

Karl Edvard av Sachsen-Coburg-Gotha
Född19 juli 1884[1][2]
Claremont House, Storbritannien
Död6 mars 1954[1][2] (69 år)
Coburg
Medborgare iTyska riket och Förenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidBonns universitet
SysselsättningPolitiker[3]
Befattning
Ledamot av Brittiska överhuset (1905–1919)
Ordförande (1933–1945)[4]
Ledamot av Nazitysklands riksdag (1936–1945)
Politiskt parti
Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet ()[5]
MakaVictoria Adelheid av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg
(g. 1905–1954, döden)[6]
BarnJohann Leopold av Sachsen-Coburg og Gotha (f. 1906)
Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha (f. 1908)
Prins Hubertus av Sachsen-Coburg-Gotha (f. 1909)[7]
Caroline Mathilde av Sachsen-Coburg og Gotha (f. 1912)
Friedrich Josias av Sachsen-Coburg och Gotha (f. 1918)
FöräldrarPrins Leopold, hertig av Albany
Helene av Waldeck och Pyrmont
SläktingarPrinsessan Alice, grevinna av Athlone (syskon)
Utmärkelser
Strumpebandsorden
Hedersmedborgare i Coburg
Järnkorset
Pour le Mérite
Svarta örns orden
Röda örns orden
Riddare med storkors av Victoriaorden
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Uppväxt och tid som hertig

redigera

Karl Edvard föddes 1884 som prins Charles Edward George Albert Leopold av Storbritannien, hertig av Albany. Han var son till den då framlidne prins Leopold, hertig av Albany (yngste son till drottning Victoria av Storbritannien och hennes gemål prins Albert av Sachsen-Coburg-Gotha) och hans änka Helene av Waldeck och Pyrmont. Eftersom fadern dog några månader innan Karl Edvard föddes, ärvde han redan som nyfödd titeln hertig av Albany.

Genom sin farfar, prins Albert, tillhörde Karl Edvard även det regerande furstehuset i det tyska hertigdömet Sachsen-Coburg-Gotha, vilket sedan 1893 regerades av hans farbror Alfred. (Prins Edvard, prinsen av Wales, sedermera känd som Edvard VII av Storbritannien hade redan avstått från arvsrätten eftersom en personalunion mellan det brittiska imperiet och det lilla hertigdömet inne i Kejsardömet Tyskland inte var önskvärd.) Sedan hertig Alfred avlidit utan manlig arvinge 1900 och sedan Karl Edvards kvarstående farbror, prins Arthur, hertig av Connaught och Strathearn och samt dennes ende son prins Arthur av Connaught, avstått sin arvsrätt till tronen blev den då 16-årige brittiske prinsen regerande tysk hertig, till en början under regentskap av Ernst II av Hohenlohe-Langenburg, som var gift med Karl Edvards kusin Alexandra, dotter till den förutvarande hertigen. Under denna tid genomgick den unge hertigen militär och civil utbildning, den senare vid Bonns universitet. 21 år gammal förklarades Carl Eduard - som hans tyska namn löd - 1905 myndig och tillträdde själv regeringsmakten.

Som regerande hertig intresserade sig Karl Edvard tidigt för de nya fortskaffningsmedlen bil och flyg. Han understödde företaget Gothaer Waggonfabriks intåg på flygplansmarknaden och anläggandet av flygplatser i Gotha och Coburg.

I och med första världskriget hamnade Karl Edvard i en lojalitetskonflikt mellan sina båda hemländer. Han tvingades i praktiken att välja Tyskland, och fråntogs därmed år 1917 alla sina brittiska titlar och ordnar genom den så kallade "Titles Deprivation Act". I och med novemberrevolutionen i Tyskland 1918 tvangs han även frånträda sin position som regerande hertig och abdikerade formellt den 23 november detta år. Han kunde dock behålla några av sina slott, däribland Schloss Callenberg utanför Coburg och Rosenau.

Under Weimarrepubliken och Tredje riket

redigera

Under Weimarrepubliken engagerade sig Karl Edvard i olika ultrakonservativa och militärt präglade organisationer såsom Stahlhelm. Han hade redan 1922 träffat Adolf Hitler och stödde tio år senare öppet denne i presidentvalet mot Paul von Hindenburg. Coburg blev ett starkt fäste för Hitler och nazismen och en av de första städerna i Tyskland som proklamerade sig "judefria".

Efter Hitlers maktövertagande 1933 blev Karl Edvard medlem av Nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet NSDAP och dess stormavdelning SA, där han så småningom avancerade till SA-Obergruppenführer (motsvaras närmast i dagens svenska armé av generallöjtnants grad). Han hade också reella eller hedersposter i flera andra nazistiska organisationer och var 1934-1945 ordförande för tyska Röda korset, vilket efter det nazistiska maktövertagandet underställdes regimen och då uteslöts från Internationella Röda korset. 1936-1945 var Karl Edvard ledamot av den tyska riksdagen för NSDAP.

De sista åren

redigera

Efter kriget satt han häktad 1945 till 1946 misstänkt för brott mot mänskligheten. I förhör ångrade han ingenting och vidhöll att han tyckte nationalsocialismen var en underbar idé. Både hans syster, prinsessan Alice av Albany, och hans dotter, den svenska prinsessan Sibylla, engagerade sig i fallet, men amerikanerna ville inte släppa honom.

1950 dömdes Karl Edvard till 18 månaders fängelse samt 5 000 D-mark i böter såsom medbrottsling av grad III. Det väckte starka protester i Coburg då många av nazisternas offer tyckte att han kom för lätt undan men vid det laget hade han hunnit bli så sjuk i cancer och reumatism att han slapp avtjäna fängelsestraffet av hälsoskäl. Men han blev utblottad ekonomiskt.[8]

Karl Edvard avled 1954 i cancer. Han var då den näst siste överlevande av de tyska monarker som abdikerat 1918 (den siste var Ernst II av Sachsen-Altenburg).

Karl Edvard gifte sig 1905 med Viktoria Adelheid av Schleswig-Holstein, prinsessa av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg, född 31 december 1885 i Grünholz, Schleswig, död 3 oktober 1970 i Grein-an-der-Donau, Österrike.

Paret fick fem barn:

  1. Johan Leopold av Sachsen-Coburg-Gotha (1906-1972)
  2. Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha (1908-1972), gift med arvprins Gustav Adolf av Sverige. Kung Carl XVI Gustafs föräldrar.
  3. Hubertus av Sachsen-Coburg-Gotha (1909-1943), ogift; stupade i andra världskriget.
  4. Caroline Mathilde av Sachsen-Coburg-Gotha (1912-1983)
  5. Fredrik Josias av Sachsen-Coburg-Gotha (1918-1998)

Genom dottern Sibylla blev Karl Edvard morfar till den svenske kungen Carl XVI Gustaf, vilken också fått förnamnet Hubertus efter Carl Eduards näst äldste son.

Anfäder

redigera
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ernst I av Sachsen-Coburg-Gotha
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Albert av Sachsen-Coburg-Gotha
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Louise av Sachsen-Gotha-Altenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
Prins Leopold, hertig av Albany
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Prins Edvard, hertig av Kent och Strathearn
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Viktoria av Storbritannien
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Viktoria av Sachsen-Coburg-Saalfeld
 
 
 
Karl Edvard av Sachsen-Coburg-Gotha
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Georg II av Waldeck-Pyrmont
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Georg Viktor av Waldeck-Pyrmont
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Emma av Anhalt-Bernburg
 
 
 
 
 
 
 
 
Helene av Waldeck och Pyrmont
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Vilhelm I av Nassau
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Helena av Nassau-Weilburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Pauline av Württemberg
 
 
 


Bildgalleri

redigera

Se även

redigera

Referenser

redigera
  • Roger Lundgren: Sibylla, en biografi (Albert Bonniers Förlag, 2007)
  • Motsvarande artikel på tyskspråkiga Wikipedia (läst 2010-01-12)
  • Hitler's favourite royal – Dokumentär om Karl Edvard gjord 2007 av Brittiska Channel 4
  1. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p10453.htm#i104528, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000000836, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Hansard 1803–2005, Hansard-ID (1803-2005): mr-charles-gotha, läst: 22 april 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, roter-kreis.de .[källa från Wikidata]
  5. ^ Aufstellung derjenigen Parteigenossen, die Angehörige fürstlicher Häuser sind, 1946, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ The Peerage person-ID: p10453.htm#i104528, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  8. ^ Thorsell, Staffan (2006). Mein lieber Reichskanzler!: Sveriges kontakter med Hitlers rikskansli. Stockholm: Bonnier fakta. Libris 10136404. ISBN 91-85015-94-6 

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera
Företrädare:
Alfred
Sachsen-Coburg-Gothas regent
1900–1918
Efterträdare:
Monarkin avskaffad
Företrädare:
Sig själv som regent
Överhuvud för huset Sachsen-Coburg-Gotha
1918–1954
Efterträdare:
Friedrich Josias