Karin Stenberg
Maria Katrina (Karin) Stenberg, född 1 maj 1884 i Árraksuoluoj, Västra Kikkejaur sameby, i Arvidsjaurs församling, död 23 mars 1969 i Arvidsjaurs församling, var en pionjär inom den samiska föreningsrörelsen i Sverige.
| Karin Stenberg | |
 Karin Stenberg och riksdagsledamoten Carl Lindhagen, troligen fotograferade 1919. | |
| Född | 1 maj 1884[1][2] Arvidsjaurs församling[1][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 23 mars 1969[1] (84 år) Arvidsjaurs församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Lärare[1], politiker[1] |
| Utmärkelser | |
| Ledamot av Vasaorden (1956)[3] | |
| Redigera Wikidata | |
Karin Stenberg var dotter till de renskötande skogssamerna Jon Nilsson Stenberg, född 1845, och Maria Mattsdotter Stenberg, född 1851, från Västra Kikkejaurs sameby. Hon studerade vid det samiska småskollärarseminariet i Mattisudden och utexaminerades 1904. Hon arbetade sedan som lärare inom Arvidsjaurs kommun under hela sitt yrkesverksamma liv. Parallellt med sitt yrke engagerade sig Karin Stenberg för samernas, framför allt skogssamernas sak. Hon deltog 1905 i det som brukar kallas för "Samernas första folkbildningskurs", och de därmed sammanhängande mötena med bland andra Carl och Anna Lindhagen. Denna vinterkurs hölls på Norra real i Stockholm av det tidiga NBV.[4] År 1916 var hon med om att bilda sameföreningen i Arvidsjaur, kanske den första i Norrbottens län. Under julen 1919 uppvaktade hon den samepolitiskt intresserade riksdagsledamoten Carl Lindhagen tillsammans med flera andra representanter för den gryende samiska organisationsrörelsen.[5]
År 1920 utkom stridsskriften Dat Läh Mijen Situd (Detta är vår vilja), med underrubriken En vädjan till Svenska Nationen från Samefolket. Som författare står Valdemar Lindholm, men av förordet framgår att Karin Stenberg varit i högsta grad delaktig: "Denna bok har tillkommit på mitt och några andra Arvidsjaurssamers initiativ. Jag, Karin Stenberg, har givit herr Lindholm impulsen till detta arbete och jag åtager mig personligen ansvaret för de meningar och synpunkter, som i denna bok framläggas..." Avsikten var att påverka 1919 års lappkommitté, som skulle utreda samernas rättigheter och renskötselns villkor.[6]
På 1930-talet gick Karin Stenberg i spetsen för arbetet att rädda Lappstaden i Arvidsjaur, som hotades av en vägdragning. Den räddades och är idag ett byggnadsminne.[5][7]
Tillsammans med Gustav Park tog Karin Stenberg initiativ till Samernas folkhögskola, som startade i Sorsele 1942.[8] Hon var även en av initiativtagarna till den samiska riksorganisationen Same Ätnam, som bildades 1945 i Jokkmokk.[9]
Karin Stenberg mottog flera utmärkelser under sitt liv, bland andra Kungliga patriotiska sällskapets medalj, Olof Högberg-plaketten och Svenska slöjdföreningens silvermedalj. Hon var också ledamot av Vasaorden, första klassen.[5]
Källor redigera
Noter redigera
- ^ [a b c d e f] Svenskt biografiskt lexikon, M K (Karin) Stenberg, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Arvidsjaurs kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010008/C/3 (1849-1891), bildid: A0014864_00193, sida 375, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 12 april 2019, ”52,Maj,1,24/6, Maria Katrina 4:de”.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, phaleristica.com , läst: 11 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Broch Johansen, Siri (2015). Elsa Laula Renberg: Historien om samefolkets store Minerva.
- ^ [a b c] Korhonen, Olavi (2003). ”Här har ni mig: om Karin Stenberg, samernas förkämpe i Arvidsjaur”. i Boström Ulf. År av liv: Luleå stift 1904–2004. Luleå: Luleå stift, Svenska kyrkan. sid. 172–177. Libris 9511799. ISBN 91-971885-3-0 (inb.)
- ^ Lindholm, Valdemar; Stenberg Karin (1920). Dat läh mijen situd !: Det är vår vilja : en vädjan till den svenska nationen från samefolket. Stockholm: Svenska förlaget. Libris 1268360
- ^ ”Byggnadsminnen”. Arvidsjaurs kommun. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811000332/http://www.arvidsjaurnaturochkultur.se/index.php?option=com_content&task=blogcategory&id=31&Itemid=40. Läst 30 oktober 2011.
- ^ Sámiid riikkasearvi: Samernas riksförbund : 1950-2000 : en pigg femtioåring. Sápmi, 0281-4226. Umeå: Samernas riksförb. (SSR). 2000. Libris 3148077
- ^ ”Historik Samernas Folkhögskola/utbildningscentrum”. Samernas utbildningscentrum. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170820073842/http://www.samernas.se/om-samernas/historik/. Läst 25 juni 2017.