Öppna huvudmenyn

Karin Saarsen

svensk-estnisk författare, journalist och lärare

Karin Saarsen-Karlstedt, född 31 december 1926 i Tartu, död 25 januari 2018 i Stockholm, var en svensk-estnisk författare, journalist och lärare i estniska.

Innehåll

BiografiRedigera

Saarsen växte upp i Elva och Riga där hennes pappa var stationerad som militärattaché. 1940 flydde familjen undan den sovjetiska ockupationen till Tyskland, där hon gick i flickskola i Berlin, men återvände 1942 till det av Nazityskland besatta Estland och tog 1944 studentexamen vid Jakob Westholms Gymnasium i Tallinn. 1944 flydde familjen en andra gång till Tyskland, och levde där i flyktingläger fram till 1947.[1]

Efter kriget studerade Saarsen journalistik vid London School of Journalism, och arbetade därefter på frilansbasis för Agence France Presse och Reuters skandinaviska del, samt för flera svenska tidskrifter.[2] Hon kom till Sverige i november 1949.

Saarsen återupptog så småningom sina studier i Sverige och tog en fil mag vid Stockholms universitet 1970[3] med en avhandling om den ryske novellförfattaren, poeten, teoretikern och litteraturkritikern Boris Nikolajevitj Bugajev.

1975 medverkade Saarsen tillsammans med Jaan Pennar i arbetet med att starta en estnisk redaktion vid Radio Free Europe/Radio Liberty (RFE/RL) i München. Så småningom återvände hon till Stockholm, men fortsatte att förse RFE/RL med estniskt-språkigt material på frilansbasis.[2]

FörfattarskapRedigera

Saarsen skrev sina första dikter redan under kriget[4], men kom ut i tryck först 1961 i svensk exil. I hennes diktning är kärleken "det helt behärskande temat"[5], där kritiken fastslog att stora delar av hennes kärleksdiktning är "modig, trotsig, fri från konventioner och uppfordrande sinnlig liksom hos den unga Marie Under", som kan ha varit en förebild.[6]

Saarsen har även skrivit dramatik, bland annat komedin Stenåldersföräldrar uppförd i Australien, 1978 i Adelaide och 1988 i Melbourne, samt Havsvargen som uppfördes i Sverige 1986.[3]

Hon har publicerat dikter, noveller och kulturreportage i tidskrifterna Tulimuld, Mana, Looming och Mosaik.

Saarsen var medlem av Estniska PEN-klubben, Svenska PEN-klubben, Estniska Författarförbundet i Utlandet, Foreign Press Association (Stockholm), International Academy of Poets (Cambridge) samt Centro Studi a Scambi Internazionali (Rom).

FamiljRedigera

Saarsen var dotter till Villem Saarsen, chef för den militära underrättelsetjänsten i det fria Estland, och Halina (född Korab-Laskowska) från Polen.[2]

UtmärkelserRedigera

  • 1974 - Representerad med den prisbelönta dikten "Young Dante Alighieri" i International who's who in poetry, Cambridge, England[3]
  • 1995 - Sverige-Esternas kulturpris
  • 2003 - Vita stjärnan V storleken utdelad av president Arnold Rüütel, i samband med firandet av Estlands 85-åriga självständighet[7]

BibliografiRedigera

Egna verkRedigera

  • 1961 - (på est) Sisalik kivil: luuletusi (Ödlan på stenen : dikter). Stockholm: [Förf.]. Libris 1931753 
  • 1964 - (på est) Rippuval sillal: teine kogu luuletusi (På hängbron: andra diktsamlingen). [Stockholm]: [förf.]. Libris 1931751 
  • 1967 - (på est) Vallutajad: novelle (Erövrarna : noveller). Stockholm: EMP. Libris 771822 
  • 1968 - (på est) Ühest ônnelikust ônnetust armastusest: kolmas kogu luuletusi 1965 -1968 (Om en lycklig olycklig kärlek). Stockholm: EMP. Libris 1931745 
  • 1972 - (på est) Lohengrini lahkumine: neljas kogu luulet 1970-1972 (Lohengrins avsked : fjärde diktsamlingen 1970-1972). Stockholm: EMP. Libris 1931742 
  • 1977 - (på est) Üksilduse aastaajad: viies kogu luuletusi (Ensamhetens årstider : femte diktsamlingen). Lund: Eesti kirjanike kooperatiiv. Libris 405392 
  • 1991 - (på est) Poola suvi: ühe eesti-poola suguvõsa elupeegeldusi (Polsk sommar - Polska moderns släktkrönika i 12 noveller). Tallinn: Eesti raamat. Libris 5454674. ISBN 5-450-01990-4 
  • 2000 - (på est) Eesriie tõusis siiski: Lensi Römmer-Kuus ja Eesti Pagulasteater Rootsis 1945-1987 (Ridån gick upp ändå). - Estnisk exilteater i Sverige från 1945 till 1987 med gästspel i Västtyskland, USA och Kanada under ledning av Lensi Rommer-Kuus med bilder ur maken Edmar Kuus fotoarkiv.. Tallinn: Faatum. Libris 8883127. ISBN 9985-856-22-8 
  • 2002 - (på est) Lõvi ja orhidee: kuues kogu luulet, Tõlked rootsi keelest : Bo Setterlind. Tallinn: Eesti Raamat. Libris 8884116. ISBN 9985-65-354-8 
  • 2006 - (på est) Grand Hotel, Stockholm: Karin Saarseni intervjuu Urmas Otile ; Poola suvi : ühe eesti-poola suguvõsa elupeegeldusi. Tallinn: SE & JS. Libris 10374251. ISBN 9985-854-75-6 

Medverkat iRedigera

  • 1983 - Airik-Priuhka, Silvia, Omslag och illustrationer: Ada Otema, red. Våra sånger fick vi med oss: lyrik av 12 estniska skaldinnor. Stockholm: Välis-Eesti & EMP. Libris 7755155. ISBN 91-86116-24-X 
  • 1983 - The bloom. - Madras : The Tagore Institute of Creative Writing International
  • 1983 - Eve´s Eden. - Madras : The Tagore Institute of Creative Writing International

ÖversättningarRedigera

  • Dikter av Bo Setterlind och Peeter Puide till estniska
  • Dikter av Kalju Lepik och Arved Viirlaid samt egna dikter till engelska

ReferenserRedigera

Delar av denna artikel är baserad på tyska wikipedia 2018-01-28

NoterRedigera

  1. ^ Koostanud Oskar Kruus ja Heino Puhvel (2000). Eesti kirjanike leksikon. Tallinn: Eesti Raamat. sid. 498-499 
  2. ^ [a b c] Juri Estam (1 mars 2018). ”In memoriam - Karin Saarsen-Karlstedt, A Founder Of RFE/RL's Estonian Desk”. RadioFreeEurope/RadioLiberty. https://pressroom.rferl.org/a/karin-saarsen-karlstedt-in-memoriam/29070924.html. Läst 11 juni 2018. 
  3. ^ [a b c] ”Biografi Karin Saarsen-Karlstedt”. Immigrant-institutet. https://www.immi.se/kultur/authors/ester/saarsen.htm. Läst 11 juni 2018. 
  4. ^ Karin Saarsen (1944). ”Ülejäänud läh'me jälle ...”. Sakala. http://dea.nlib.ee/fullview.php?frameset=3&showset=1&wholepage=keskmine&pid=s390372&nid=28189&con=0. 
  5. ^ Jaan Undusk: Neologismid ja vaikus. Karin Saarseni luulest, in: Keel ja Kirjandus 5/1990, S. 260.
  6. ^ Eesti kirjandus paguluses. XX sajandil. Toimetanud Piret Kruuspere. Tallinn: Eesti TA Underi ja Tuglase Kirjanduskeskus 2008, S. 390.
  7. ^ Sverigeester belönade”. Dagens Nyheter. 23 februari 2003. https://www.dn.se/arkiv/familj/sverigeester-belonade/. Läst 11 juni 2018. 

KällorRedigera

  • Karin Saarsen In Memoriam, Eesti Päevaleht, 1 mars 2018
  • Eesti Kirjandus Paguluses XX sajandil, toim Piret Kruuspere, Eesti TA Underi ja Tuglase Kirjanduskeskus, 2008. 238-243 s.
  • In Memoriam Karin Saarsen-Karlstedt, Eesti Elu, 2 mars 2018

Externa länkarRedigera