Kar de Mumma

svensk revyförfattare, skriftställare och dagstidningskåsör
(Omdirigerad från Kar De Mumma)
För kryddan, se Kardemumma.
Ej att förväxla med Eric Zätterström.

Kar de Mumma, pseudonym för Erik Harald Zetterström, född 14 augusti 1904 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm, död 7 juli 1997 i Engelbrekts församling i Stockholm, var en svensk revyförfattare, skriftställare och dagstidningskåsör. Han förknippas bland annat med den årliga Kar de Mumma-revyn 1955–1977 och de kåserier han regelbundet publicerade i Svenska Dagbladet från 1922 till kort före sin död.

Kar de Mumma
Skriftställaren Erik Zetterström alias Kar de Mumma vid Katarinahissen, 1966.
Skriftställaren Erik Zetterström alias Kar de Mumma vid Katarinahissen, 1966.
PseudonymKar de Mumma
Född14 augusti 1904
Hedvig Eleonora församling, Stockholm
Död7 juli 1997 (92 år)
Engelbrekts församling, Stockholm
YrkeFörfattare
NationalitetSvensk
Språksvenska
MakaMargit Rosengren
(1929–1942; skilda)
Marianne Enhörning
(1943–1997; hans död)
BarnCarl Zetterström
SläktingarHasse Zetterström (far)
Anna Ahlberg (mor)
Sven Zetterström (bror)

Biografi redigera

Erik Zetterström var son till humoristen och författaren Hasse Zetterström och far till författaren och kåsören Carl Zetterström. Han var gift med operettsångerskan Margit Rosengren 1929–1942 och journalisten Marianne Zetterström från 1943.

Pseudonym och författarskap redigera

Stavningen av pseudonymen ger en vink om den högreståndsmiljö på Östermalm i Stockholm där Kar de Mumma föddes, verkade och dog. Hans humor var ändå lättillgänglig, allmänmänsklig och milt satirisk, om än tämligen konservativ.

Kar de Mumma gav 1922 ut sin första bok På min pappas gata. Han skrev mer än 90 olika böcker, mest kåserisamlingar, men även noveller och självbiografier. Hans mest kända verk är de två ungdomsböckerna Två år i varje klass (1923) och Sigge Nilsson och jag (1926), båda filmades 1938. Hans kåserisamlingar hade titlar som ofta anspelade på aktuella företeelser och händelser som till exempel Svenskarna och deras pjattar (1942) eller Tant Signe åker rullbräda (1978).

Revyerna och vägen dit redigera

Kar de Mumma drömde om att bli skådespelare och gjorde några små filmroller i slutet av 1920-talet. Någon större skådespelarkarriär blev det aldrig, istället började han skriva för teatern. Hans första sketch framfördes i Ernst Rolfs revy 1926. Sin första revy skrev han tillsammans med Karl-Ewert 1929, den hette Stockholm-Motala. Han skrev sedan för Folkan, Södran, Blanche. Han levererade således även texter till flera av Karl Gerhards revyer. Från 1937 skrev och producerade han egna revyer, först på Blanche, sedan på Folkan.

Kar de Mummas skicklighet att skräddarsy monologer för skådespelarens personlighet demonstreras i de klassiska nummer han skrev för tidens största revyartister, här kan nämnas bland annat Den ensamma hunden för Fridolf Rhudin, Härliga tider, strålande tider för Thor Modéen och de många Fibban-monologerna för Stig Järrel.

Den årliga Kar de Mumma-revyn på Folkan 1955–1978 blev en institution i Stockholms nöjesliv. Till dem skrev han själv monologerna och sketcherna och beställde sånger från bland andra Ulf Peder Olrog, Gösta Rybrant, Alf Henrikson och Kajenn. Artister som särskilt kom att förknippas med revyerna var förutom Järrel, Douglas Håge, Hjördis Petterson, Annalisa Ericson, Lars Ekborg, Inga Gill med flera. De flesta revyerna iscensattes av Leif Amble-Næss eller Hasse Ekman. Under 1950-talet medverkade han tillsammans med Sickan Carlsson i radioprogrammet Sickan och Kar de Mumma som sändes varje vecka.[1]

Kåsören redigera

Kar de Mumma var en uppskattad kåsör i Svenska Dagbladet. Hans första kåseri, På ett litet konditori, publicerades 1922. Han skrev sedan över 20 000 kåserier i tidningen fram till mitten av 1990-talet. De flesta har kommit ut i bokform. Under cirka 30 års tid kom en samling om året. Han skämtade själv om den läsekrets av överklassfruar som sade sig bli olyckliga "om jag inte får min Kar de Mumma i sängen om morgnarna".

Kar de Mumma avled 1997 och är begravd vid Utö kyrka.

Bibliografi (i urval) redigera

  • På min pappas gata 1922
  • Två år i varje klass 1923
  • 13 på dussinet 1924
  • Mitt i jazzen. En bok om ungdom 1924
  • Ett shinglat hjärta 1925
  • Utan Licens 1925
  • Flickan som jazzade på brödet 1926
  • Sigge Nilsson och jag 1926
  • Den tankspridde dansprofessorn 1927
  • Hela Sveriges lilla fästmö 1927
  • Mitt namn är Alexander Jönsson 1929
  • Den stora leksaken – En bilbok för alla 1929
  • Kameliafröken 1930
  • A la carte 1931
  • Collection Kar de Mumma 1932
  • Fridolf Rhudins skrattkammare 1932
  • Husses älskling m. fl. 1934
  • Idealflickan och andra pojkar 1933
  • Storvulna sketcher 1935
  • Alla tiders Kar de Mumma sketcher 1936
  • Hm, sade Kar de Mumma 1936
  • Svenskarna och deras pjattar 1942
  • Bibi går till filmen 1943
  • Glada kvällar med Kar de Mumma 1943
  • Hildur är mitt öde 1943
  • Älsklingar på vågen 1943
  • Jitterbuggare och andra olyckor 1944
  • Alla tider äro bra 1945
  • Fru Jansson lägger stjärna 1945
  • Kar de Mummas Julbord 1945
  • Rospiggen 1945
  • Skratt vid källan 1945
  • Faderskapets kval och lycka 1946
  • Det fullfjädrade äktenskapet 1947
  • Det glada tjoet 1948
  • Fina fisken 1949
  • Hjärtats nyckel heter säng 1949
  • Kurr, sa värdinnan 1949
  • Livat på landet 1949
  • Pappas älskling 1949
  • En herre för mycket 1950
  • Pappa i trotsåldern 1950
  • Mamma tar priset 1951
  • Pappa går köksvägen 1952
  • Istället för blommor 1953
  • Josefin och hennes bröder 1953
  • Prinsessa blir gift 1954
  • Det ska vara ett hjärta i år 1955
  • Alla dom andra killarna 1956
  • Lilla stjärna där 1956
  • Prinsessornas hopkok 1957
  • Wipperud i skottgluggen 1957
  • Gladlynt flicka sökes 1958
  • Ingen brud för Karlsson 1959
  • Tolv novelletter 1959
  • Humoristens pojke 1960
  • En förtjusande pappa 1961
  • Killarna på Jungfrugatan 1961
  • Jag minns min gröna ungdom 1962
  • Kar de Mummas Bästa blandning 1962
  • Charmören 1963
  • Mitt arma liv 1964
  • Kärlek utan sex 1965
  • Ingen snäll bok alls 1966
  • Hör du oss, Svea? 1967
  • Vi ses igen 1968
  • Någonstans i Sverige 1969
  • Rapport från en ishink 1970
  • På skriftställarens tid 1971
  • Fibbans bästa monologer 1972
  • Människor som mött mig 1972
  • Sigge Nilsson och jag 1972
  • Kar de Mummas Magasin 1973
  • Det glada 70-talet 1974
  • Kar de Mummas kryddade 1975
  • Mord på apotek: Ingen deckare alls 1975
  • Lika glad ändå 1976
  • Ett år i varje klass 1977
  • Tant Signe åker rullbräda 1978
  • Flanör i öst och väst 1979
  • Kar de Mummas Glada Minnen 1979
  • Det glada 80-talet 1980
  • Kar de Mumma På jaktstigen 1980
  • Det finns inga elaka barnbarn 1981
  • En dag med Kar de Mumma 1981
  • Här är min bok 1982
  • Livet börjar vid Åttio 1983
  • Kar de Mumma minns 1984
  • Med hjärtlig hälsning från Kar de Mumma 1984
  • Kar de Mummas Bästa sketcher och monologer 1985
  • Ni är placerad i kö 1985
  • Ha en bra jul 1986
  • Vinterprataren 1987
  • Dagarnas Kar de Mumma 1988
  • Kar de Mummas Rekordbok 1989
  • Har vi inte setts förut? 1990
  • Innan jag glömmer 1992
  • På unga gamla dar 1993
  • Kar de Mummas jubelbok 1994

Filmografi redigera

Filmmanus redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Carlsson (1977), s. 220.

Externa länkar redigera