Öppna huvudmenyn

Kamjaçana[2] (Irediparra gallinacea) är en sydostasiatisk och australisk fågel i familjen jacanor inom ordningen vadarfåglar.[3]

Kamjaçana
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Irediparra gallinacea1.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljJaçanor
Jacanidae
SläkteIrediparra
ArtKamjaçana
I. gallinacea
Vetenskapligt namn
§ Irediparra gallinacea
Auktor(Temminck, 1828)
Synonymer
Kamjacana
Hitta fler artiklar om fåglar med

Innehåll

UtseendeRedigera

Karakteristiskt för kamjaçanan liksom för andra arter inom familjen är dess långa ben och mycket stora fötter med långa tår och klor som möjliggör för dem att gå omkring på flytande vegetation.

Kamjaçanan är omisskännlig. Den har svart hjässa och nacke med en röd hudflik som täcker pannan, kontrasterande mot den vita kinden och strupe. På nedre delen av bröstet syns ett brett svart band. Ryggen och ovansidan av vingen är gråbrun med svarta täckare, övergump och stjärt samt svart vingundersida. Hanen är något mindre än honan, 20-22 cm mot 24-27 cm.

Utbredning och systematikRedigera

Kamjaçana placeras som enda art i släktet Irediparra. Den delas in i tre underarter med följande utbredning:[3]

Vissa behandlar arten som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.[4]

Genetiskt står den närmast den afrikanska dvärgjaçanan, på lite längre avstånd orientaliska bronsjaçanan samt de två afrikanska jaçanorna i Actophilornis.[5]

LevnadssättRedigera

Arten påträffas i sötvattensvåtmarker med riklig flytande vegetation som vattenhyacint eller näckrosor. Den lever av frön och vattenlevande insekter som den plockar från växtligheten eller vattenytan.

Kamjaçanan är polyandrisk, på så vis att hanarna ruvar och tar hand om ungarna, medan honorna efter att ha parat sig med en första hane kan para sig med flera andra hanar.[6][7] Den bygger ett lite slarvigt bo där bon lägger fyra blekbruna ägg täckta med svarta fläckar. Enbart hanen ruvar.[7] Ungarna lämnar boet strax efter häckning.

Status och hotRedigera

Arten har ett stort utbredningsområde med en okänd populationsutveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

ReferenserRedigera

Tryckta källorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Irediparra gallinacea Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi : 10.14344/IOC.ML.7.3.
  5. ^ Whittingham, L., T.M. Frederick, F.H. Sheldon, and S.T. Emlen (2000), Molecular phylogeny of Jacanas and its implications for morphologic and biogeographic evolution, Auk 117, 22-32.
  6. ^ del Hoyo, J., Elliott, A., and Sargatal, J. 1996. Handbook of the Birds of the World, vol. 3: Hoatzin to Auks. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  7. ^ [a b] Székely, T.; Reynolds, J.D.; Figuerola, J. (2000), ”Sexual Size Dimorphism In Shorebirds, Gulls, And Alcids: The Influence Of Sexual And Natural Selection”, Evolution 54 (4): 1404–1413, doi:10.1554/0014-3820(2000)054[1404:SSDISG]2.0.CO;2 

Externa länkarRedigera