Kalkbarrskog

en biotop med skog på kalkrik mark

Kalkbarrskog är en i ovanlig naturtyp, som i Sverige är vanligast förekommande på Gotland, i nordöstra Uppland och i Jämtland.[1] Kalkbarrskogar är gran- som talldominerade skogar som uppkommit genom naturlig föryngring på kalkrik mark. Den höga kalkhalten kan finnas i det lösa jordlagret. De kan också uppstå där berggrunden består av kalksten, basiska skiffrar eller grönsten (hyperit, diabas, basalt, diorit, gabbro, amfibolit).

Karta över alla koordinater från Wikimap eller OSM
Exportera alla koordinater som KML
Exportera alla koordinater som Geo RSS
Bye kalkbarrskog i Jämtland
Tomtaklintskogens naturreservat i Södermanland

Biotopen är artrik, inte minst vad beträffar kärlväxter och marksvampar. I bottenskiktet är kranshakmossa typisk. I kalkbarrskogar där det funnits flera trädgenerationer utan avbrott växer sällsynta svampar. Svamptrådarna verkar i symbios med trädrötterna (mykorrhiza) och deras mycel kan leva länge i marken, men svamparna har svårt att sprida sig och kolonisera nya träd.

Signalarter

redigera

Exempel på naturreservat med kalkbarrskog i Sverige

redigera

Källor

redigera