Kaktusspett[2] (Melanerpes uropygialis) är en fågel i familjen hackspettar inom ordningen hackspettartade fåglar.[3] Den förekommer i sydvästligaste USA söderut till centrala Mexiko.

Kaktusspett
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHackspettartade fåglar
Piciformes
FamiljHackspettar
Picidae
SläkteMelanerpes
ArtKaktusspett
M. uropygialis
Vetenskapligt namn
§ Melanerpes uropygialis
Auktor(Baird, 1854)
Utbredning
Kaktusspettens utbredningsområde

Kännetecken

redigera

Utseende

redigera

Kaktusspetten är en medelstor (21,5–24 cm) hackspett med brun på huvud och undersida, medan resten av ovansidan och undergumpen är tätt tvärbandad i svartvitt. Hanen har rött på hjässan. I flykten syns en liten vit handbasfläck och, till skillnad från karolinaspetten (Melanerpes carolinus) bandad undergump som inte kontrasterar mot ryggen.[4]

Lätet är ett ljudligt, hårt och något stigande "quirrr". Även skrattande "geet geet geet..." hörs. Artens trumvirvel är lång och håller jämn tonhöjd.[4]

Utbredning och systematik

redigera

Kaktusspetten förekommer i sydvästra USA och Mexiko. Den delas in i tre underarter med följande utbredning:[3]

  • Melanerpes uropygialis uropygialis – förekommer i arida låglänta områden i sydvästra USA till centrala Mexiko
  • Melanerpes uropygialis cardonensis – förekommer i norra Baja California
  • Melanerpes uropygialis brewsteri – förekommer i södra Baja California

Arten har tidigare behandlats som samma art som gråbröstad hackspett (M. hypopolius). Hybridisering förekommer med gulpannad hackspett (M. aurifrons) i sydvästra Mexiko.[5]

Levnadssätt

redigera

Kaktusspetten hittas i låglänta ökenområden med tillgång på vedartade växter stora nog för att kunna hacka ut ett bohål ur, som popplar utmed vattendrag eller saguarokaktusar. Arten är i princip allätare. Den häckar mellan april och augusti, och lägger ofta två eller tre kullar under en och samma häckningssäsong.[4][5]

 
Kaktusspett vid sitt bohål i en saguarokaktus.
 
Typisk biotop för kaktusspetten.

Status och hot

redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till 1,6 miljoner häckande individer.[6]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Melanerpes uropygialis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b c] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 265. ISBN 0-679-45120-X 
  5. ^ [a b] Winkler, H. & Christie, D.A. (2020). Gila Woodpecker (Melanerpes uropygialis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/56171 21 mars 2020).
  6. ^ Partners in Flight (2017). Avian Conservation Assessment Database. 2017.

Externa länkar

redigera