Kaj Bundvad
Jens Kaj Rudolf Bundvad, född 8 juli 1904 i Frederikshavn, död 26 januari 1976 i Roskilde, var en dansk socialdemokratisk politiker.
Kaj Bundvad | |
Tid i befattningen 28 maj 1957–27 augusti 1963 | |
Monark | Frederik IX |
---|---|
Företrädare | Jens Otto Krag |
Efterträdare | Erling Dinesen |
Tid i befattningen 28 maj 1957–31 mars 1960 | |
Företrädare | Johannes Kjærbøl |
Efterträdare | Carl P. Jensen |
Tid i befattningen 7 september 1961–2 februari 1968 | |
Företrädare | Julius Bomholt |
Efterträdare | Nathalie Lind |
Född | Jens Kaj Rudolf Bundvad 8 juli 1904 Frederikshavn, Danmark |
Död | 26 januari 1976 (71 år) |
Politiskt parti | Socialdemokratiet |
Ministär | Regeringarna Viggo Kampmann I & II och Regeringarna Jens Otto Krag I & II |
Bakgrund
redigeraKaj Bundvad var son till fiskaren Søren Christian Bundvad (1875-1928) och Karen Jensen (1881-1969).[1] Han var lärling på Frederikshavns varv (1919-1924) och arbetade sedan som maskinarbetare (1924-1935).[2] Han var därefter lärare i arbetsrätt på Roskilde folkhögskola (1935-1945), som var knuten till arbetarrörelsen, och sekreterare på Arbejderbevægelsens Informations Central (1945-1956).[1] Den sistnämnda hade bl.a. som mål att bekämpa kommunismen genom underrättelseverksamhet.[1] Han var därefter sekreterare inom Socialdemokratiet.[2]
Bundvad blev invald i Folketinget för Ringsteds valkrets 1943, ett mandat som han innehade oavbrutet till 1971.[2] Han var ledamot i finansutskottet (1948-1956), i Nordiska rådet (1953-1957 & 1968-1971) och i Folketingets utrikesnämnd (1956-1957).[2] Från 1956 var han även partiets gruppordförande.[1] Han hade även uppdrag för flera utredningar och kommittéer, däribland om a-kassa och folkpension.[1] Han utsågs till arbetsmarknads- och bostadsminister i H.C. Hansens koalitionsregering mellan Socialdemokratiet, Radikale Venstre och Retsforbundet 1957. Han var en av drivkrafterna bakom förhandlingarna med Retsforbundet och dess inträde i regeringen.[1]
Minister
redigeraHans viktigaste reform under den första mandatperioden var ändringen av folkpensionen 1957, som innebar att alla garanterades pensionens grundbelopp.[1] Som bostadsminister kom han i konflikt med partiets bostadspolitiska ordförande Carl P. Jensen, som också blev hans efterträdare 1960.[1] Från 1960 var Bundvad arbetsmarknads- och socialminister. Han lät utvidga folkpensionens omfattning samt reformera invalidpensionen, så att den omfattade också yngre människor.[1] Han lade även fram förslag på utbyggnad av barn- och ungdomsomsorgen, som han ansåg var viktigt för att frigöra kvinnlig arbetskraft och för att förebygga sociala olikheter.[3] Även handikappomsorgen och rehabiliteringsverksamheten utbyggdes under hans mandatperiod. Han lade också fram förslag om tilläggspension, liknande det svenska ATP, och tillsatte en socialreformsutredning 1964.[4] Vid sidan om sina ministeruppdrag var han även personlig rådgivare åt statsministrarna H.C. Hansen, Viggo Kampmann och Jens Otto Krag.
Referenser
redigeraWebbkällor
- Vagn Dybdahl: Kaj Bundvad i Dansk Biografisk Leksikon, 3. udg., Gyldendal 1979-84. Hämtad 8 augusti 2021 från https://biografiskleksikon.lex.dk/Kaj_Bundvad
Noter
- ^ [a b c d e f g h i] ”Kaj Bundvad”. Dansk Biografisk Leksikon. Gyldendals Forlag. http://www.denstoredanske.dk/Dansk_Biografisk_Leksikon/Samfund,_jura_og_politik/Myndigheder_og_politisk_styre/Minister/Kaj_Bundvad?highlight=Kaj%20Bundvad. Läst 18 oktober 2012.
- ^ [a b c d] Rosekamp, Erik. ”Kaj Bundvad”. Kraks Blå Bog 1974. LFL's Bladfond. http://www.rosekamp.dk/kbb_74_ALL/B.htm#BUNDVAD%20Kaj. Läst 18 oktober 2012.
- ^ ”Kilde 514”. Kvinfo. http://www.kvinfo.dk/kilde.php?kilde=612. Läst 18 oktober 2012.
- ^ ”1970'ernes socialreformer”. Danmarkshistorien. Gyldendals Forlag. http://www.denstoredanske.dk/Danmarkshistorien/Lavv%C3%A6kst_og_frontdannelser/En_bygning_sl%C3%A5r_revner/Konjunkturkn%C3%A6k/1970ernes_socialreformer. Läst 18 oktober 2012.