Korslimmat trä, eller KL-trä, är en limmad träplatta som är uppbyggd av ett ojämnt antal skikt av hyvlat trä, vanligen tre–nio. Varje skikt består av fingerskarvade brädor, som är lagda sida vid sida. I varje skikt är brädorna lagda i rät vinkel i förhållande till intilliggande skikt. Skikten limmas samman och pressas ihop, på samma sätt som plywood. Vissa tillverkare använder sig av kantlimmade brädor, vilket innebär att brädorna i varje skikt limmas samman sida vid sida, längs kanterna.

Byggnation av åttavåningshus i Sundbybergs kommun, med stomme i korslimmat trä (2013).

Korslimmat trä utvecklades i slutet av 1970-talet, och började sedan massproduceras under 1980-talet, framför allt i Österrike.

Den största producenten i Europa, där korslimmat trä anammats tidigt, är Stora Enso. I många år var Sveriges enda tillverkare av korslimmat trä Martinsons i Bygdsiljum, men 2019 började produktion i två nya fabriker: Stora Enso i Grums[1] och Södra Buildings Systems i Värö[2]. Produktionskapaciteten i Grums vid full drift beräknas till 100 000 kubikmeter per år. År 2020 öppnade också Setra Group en fabrik för tillverkning av korslimmat trä, i Långshyttan.

Under 2022 planerar Södra att öppna ytterligare en fabrik i Värö[3] [4] med en årskapacitet på 140 000 kubikmeter.[5]

Företag som jobbar med husmontage med korsslimmat trä i Sverige och Finland är bland annat KI-group Oy.[6]

Exempel på byggnader i korslimmat träRedigera

  • Åttavånings bostadshus vid Bällstaviken i Sundbyberg (stomme)
  • Kebnekaisetoppstugan 2015–2016
  • Mesanseglet, Västerås 2016
  • IFU Arena, Uppsala 2018
  • Kårebacken, äldreboende i Falun 2014
  • Geologen, Växjö 2018
  • Södra Climate Arena, Växjö 2012
  • Sergeanten, Visby 2018
  • Frostaliden, Skövde 2017–2018
  • Morö backe skola, Skellefteå 2018
  • T2 College, Skellefteå
  • Sara kulturhus, Skellefteå 2021
  • Multiaktivitetshuset, Gällivare (planerat färdigt 2023)

Se ävenRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

Externa länkarRedigera