Köpmangatan, Stockholm
- För Köpmangatan i andra städer, se Köpmangatan
Köpmangatan i Gamla stan (in medio vici dicti köpmangatu / på Köpmännens gata/ år 1323 ) är Stockholms tidigast belagda gatunamn. Sannolikt har det uppkommit av att köpmän under medeltiden hade sina salubodar här.
HistorikRedigera
Köpmangatan utgjorde på medeltiden den huvudsakliga förbindelselänken mellan Stortorget och det utanför östra stadsmuren liggande Fiskartorget, som var det största torget och ett speciellt köpmantorg i medeltidens Gamla stan, som låg ungefär där nuvarande Brunnsgränd och kvarteret Diana ligger.
Innanför stadsmuren fanns det på medeltiden en port med ett valv mellan kvarteret Pegasus i norr och Perseus i söder, det var Köpmanporten som revs år 1685. Denna plats kallades även, sedan porten rivits, för Köpmanvalvet och senare för Köpmantorget (Kiöpmanne Torget 1733).
Byggnader och verksamheterRedigera
- Köpmangatan 3 / Själagårdsgatan 2, Bartelska och Törneska husen, byggnadsminne sedan maj 1990
- Köpmangatan 5, här har Samfundet S:t Erik sina lokaler
- Köpmangatan 26 / Stortorget 1, här har Stockholms domkyrkoförsamling sina lokaler
- Köpmangatan 13, Knappmakarens hus
Intressant kvarterRedigera
- Kvarteret Cepheus vid gatans södra sida
- Kvarteret Phaeton vid gatans norra sida
- Kvarteret Pygmalion vid gatans norra sida
BilderRedigera
Köpmangatan 18, 1757
Bartelska huset, 2016
Samfundet S:t Eriks lokaler, 2016
Trädgårdstvärgränd från Köpmansgatan, 2009
Se ävenRedigera
LitteraturRedigera
- Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders (1986). Stockholms gatunamn: innerstaden. Monografier utgivna av Stockholms stad (återtryck av del av 1:a upplagan). Stockholm: Liber/Allmänna förlaget. sid. 43. Libris 7269073. ISBN 91-38-90777-1
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Köpmangatan, Stockholm.
