Kärrsångare

fågelart i familjen rörsångare

Kärrsångare (Acrocephalus palustris) är en fågel som tillhör familjen rörsångare (Acrocephalidae) som tidigare ingick i familjen sångare.[2] Den häckar i frodig örtvegetation i stora delar av Europa utom längst i norr och i sydväst. Vintertid flyttar den till Afrika söder om Sahara. IUCN kategoriserar den som livskraftig.

Kärrsångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Marsh Warbler pho 0069.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljRörsångare se text
Acrocephalidae
SläkteAcrocephalus
ArtKärrsångare
A. palustris
Vetenskapligt namn
§ Acrocephalus palustris
AuktorBechstein, 1798
Hitta fler artiklar om fåglar med

Utseende och läteRedigera

Kärrsångaren är ungefär 13 centimeter lång och har en vingspann på 17 till 21 centimeter. Vikten är ungefär 11 till 14 gram. Ovansidan är gråbrun och undersidan gulvit. Den har vitaktig strupe och spetsig näbb. Till utseendet är den svår att skilja från rörsångaren, men den är gråare på ryggen, pannan är mindre platt och näbben är inte lika spetsig. Könen är lika.

Sången som mest hörs från skymning till gryning är mycket högljudd och snarlik rörsångarens fast mycket snabbare och mer varierad. I ett mycket snabbt tempo visslar, knäpper och svirrar den ofta väl dold inne i vassen eller ett snår nära vatten. Den är en mycket skicklig imitatör och härmar flera olika fågelarters läten men lägger även in passager av torra drilljud "prrri-prrri" och hesa "tzääh". Eftersom den tillbringar vinterhalvåret, i Afrika, kan den även under sommartid i Sverige väva in härmningar från afrikanska fågelarter, vilket gör att vissa fågelskådare med stor kunskap om fågelsång i vissa specialfall kan utröna var i Afrika en individ övervintrat.

UtbredningRedigera

Kärrsångaren är en flyttfågel som häckar i centrala och östra Europa till Uralbergen. Den övervintrar söder om Sahara i Afrika. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

 
Kärrsångarens utbredningsområde, där gult betecknar vistelse häckningstid, blått övervintringsområde och grönt förekomst under flyttningen.

Genetiska studier visar att den är systerart till de närstående arterna rörsångare och afrikansk rörsångare. Dessa är tillsammans vidare systergrupp till artparet busksångare och långnäbbad sångare.[3]

FamiljetillhörighetRedigera

Tidigare fördes rörsångarna liksom ett mycket stort antal andra arter till familjen Sylviidae, tidigare kallad rätt och slätt sångare. Forskning har dock visat att denna gruppering är missvisande, eftersom då även välkända och mycket distinkta familjer som svalor, lärkor och stjärtmesar i så fall bör inkluderas.[4] Kärrsångaren med släktingar har därför brutits ut till familjen rörsångare (Acrocephalidae).

Kärrsångaren i SverigeRedigera

Arten har invandrat till Sverige under 1900-talet och är nu spridd över stora delar av södra och mellersta Sverige och längre norrut längs kusten. Från Sverige flyttar den i augusti–september och återkommer i maj–juni. Den är en av de flyttfåglar som anländer senast till Sverige.

EkologiRedigera

Kärrsångaren häckar i frodig örtvegetation, i bestånd av växter som älgört, brännässla och brännässla, ofta intill diken. Den kan även häcka i bladvass, men i torrare områden än rörsångaren, där denna är uppblandad med örter. Den är en skygg fågel med diskreta vanor. Födan beståra av insekter och deras larver, spindlar och blötdjur, samt på hösten ibland även bär.

HäckningRedigera

Den blir könsmogen efter ett år och den huvudsakliga häckningstiden är maj till juli. Den bygger ett skålformat bo av gräs och vasstrån som den brukar hänga i vegetationen, ofta mellan brännässlor eller sädesstrån. Honan lägger tre till fem blåaktigt vita ägg. Äggen ruvas sedan i tolv till 14 dagar omväxlande av båda föräldrarna. Ungfåglarna blir flygga efter tio till 14 dagar.

 
Kärrsångarbo med ungar.

Status och hotRedigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med okänd utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Populationen i Europa, som motsvarar cirka 9 5% av dess utbredningsområde, tros bestå av mellan drygt fyra miljoner och 7,5 miljoner par.[1]

Även i Sveriges anses kärrsångarens population livskraftig, men tros dock minska i antal.[5]

ReferenserRedigera

Texten bygger på översättningar från tyskspråkiga Wikipedias artikel Sumpfrohrsänger, läst 17 augusti 2005, och från engelskspråkiga Wikipedias artikel Marsh Warbler, läst 17 augusti 2005

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] BirdLife International 2012 Acrocephalus palustris Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
  3. ^ Arbabi, T., J. Gonzalez, and M. Wink (2014), A Re-evaluation of Phylogenetic Relationships within Reed Warblers (Aves: Acrocephalidae) Based on Eight Molecular Loci and ISSR Profiles, Mol. Phylogenet. Evol. 78, 304-313.
  4. ^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.
  5. ^ Artfakta om kärrsångare, ArtDatabanken.

KällorRedigera

  • Roland Staav och Thord Fransson (1991) Nordens fåglar, andra upplagan, Stockholm, ISBN 91-1-913142-9
  • Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 320. ISBN 978-91-7424-039-9 

Externa länkarRedigera