Kämpakumlet

gravfält i Uppland (Bromma 4:1)

Kämpakumlet är ett gravfält från bronsåldern i södra Bromma väster om Stockholm. Det är beläget framför villan vid Aladdinsvägen 33 på en obebyggd och barrskogsbevuxen tomt mellan villorna i stadsdelen Smedslätten. På den obebyggda tomten vid Aladdinsvägen finns fem runda, eller närmast runda, stensättningar, som är 2,5 till 5 meter i diameter och 0,2 till 0,4 meter höga. Gravfältet, som är från bronsåldern, är delvis undersökta.

Kämpakumlet
Gravfält
Kämpakumlet RAÄ4, Smedslätten 2012b.jpg
Land Sverige
Landskap Uppland
Län Stockholm
Kommun Stockholm
Socken Stockholm
Koordinater 59°19′19″N 17°58′08″E / 59.32190°N 17.96902°Ö / 59.32190; 17.96902
Kulturmärkning
Fornlämning
 - FMIS beteckn Bromma 4:1
Information från FMIS.

Vid Kämpakumlet finns sju gravar i form av runda stensättningar, som liknar rösen. I samband med byggandet av Smedslättens trädgårdsstad delundersöktes Kämpakumlet 1922 av ingenjör Bror Ericson, amanuens Olov Källström och amanuens Sven Erlandsson. Samtliga var brandgravar och saknade andra fynd än rester av aska. Ytterligare sex liknande gravar i närheten undersöktes innan de togs bort. I en av dessa påträffades en så kallad holkyxa av brons från yngre bronsålder. Holkyxan i brons påträffades i röset på tomt nr 26 i kvarteret Snabblöparen vid Sunnerdahlsvägen 8-10. År 1922 grävdes och borttogs två rösen på nuvarande Sunnerdahlsvägen, dels på tomt nr 26 i kvarteret Snabblöparen på Sunnerdahlsvägen 8-10 och dels i kvarteret Reskamraten 1 på Sunnerdahlsvägen 13-15. Holkyxan i brons påträffades i röset på tomt nr 26 i kvarteret Snabblöparen.[1][2][3] Holkyxan finns nu på Statens historiska museum, och det är ett av stockholmstraktens få gravfynd från bronsåldern. Senare har man funnit två skafthålsyxor till i Bromma. En hittades inom Ålsten-Nockebyområdet och en i Norra Ängby.

Gravarna vid Kämpakumlet och andra lämningar i närheten visar att det funnits en liten fast befolkning i Bromma under yngre bronsålder (ca 1100-500 f.Kr.). Lämningarna i Bromma består bland annat av rösen, stensättningar, skålgropar och boplatser.[4] Till exempel hittades vid vägarbeten 1922 lämningar från en boplats från den tiden med bland annat skörbränd sten. Två skålgropsstenar har också påträffats i trakten. Den ena offerstenen, som hade ett 30-tal skålgropar, hittades nära detta gravfält men flyttades till Åkeshovs slott där den sågs senast 1946, men sedan är försvunnen. Den andra offerstenen, med minst tre skålgropar, ligger i Drömdungen nära Smedslättsskolan.[5]

GalleriRedigera

KällorRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ Bromma 129:1, Riksantikvarieämbetet.
  2. ^ Fornvännen: Tillväxten under år 1922, (1923). Statens historiska museum och Kungliga myntkabinettet. 4 sidor pdf-fil. Sidan 16 av 30 sidor. Så här lyder texten: Gravfynd från undersökning av fem små platta, 2 – 4,5 m vida rösen, av vilka tre var fyndlösa; i ett hittades brända ben och i kanten av det största en hålyxa av brons (lik Mn 1189). Undersökningen utförd av ingenjör Bror Ericson, amanuens Olov Källström och amanuens Sven Erlandsson. Smedslättens trädgårdsstad, Bromma församling. Nr 16937.
  3. ^ Stockholmskällan, Kämpakumlet
  4. ^ Bromma hembygdsförening, Katalog över Brommas fornlämningar - i nummerordning.
  5. ^ Stockholm 626

Se ävenRedigera

Externa länkarRedigera