Julius (Jules) Philip Jacob Adriaan Graf van Zuylen van Nijevelt, född den 19 augusti 1819 i Dommeldange, Luxemburg, död den 1 juli 1894 i Haag, var en nederländsk statsman. Han var kusin till Jacob van Zuylen van Nijevelt.

Julius van Zuylen van Nijevelt
Född19 augusti 1819[1][2]
Dommeldange, Luxemburg
Död1 juli 1894[1][2] (74 år)
Haag
Medborgare iKonungariket Nederländerna
SysselsättningPolitiker, diplomat
Befattning
Nederländernas utrikesminister (1860–1861)[3]
Representanthusledamot i Nederländerna (1861–1862)[3]
Representanthusledamot i Nederländerna (1865–1866)[3]
Formator (1866–1866)[3]
Nederländernas premiärminister (1866–1868)
Nederländernas utrikesminister (1866–1868)[3]
Representanthusledamot i Nederländerna (1871–1875)[3]
Lid van de Raad van State (1883–1894)[3]
MakaCatherine Harriet Nixon
(g. 1850–)[4]
BarnAnna Elizabeth van Zuylen van Nijevelt (f. 1852)[5]
Philip Julius Graaf van Zuylen van Nijevelt (f. 1853)[5]
Robert van Zuylen van Nijevelt (f. 1859)[5]
FöräldrarPieter Hendrik van Zuylen van Nijevelt
Suzanne Martha van Zuylen van Nijevelt[5]
Redigera Wikidata

van Zuylen van Nijevelt studerade rättsvetenskap vid universitetet i Utrecht, där han promoverades 1841. Hand slog därefter in på den diplomatiska banan. År 1860–1861 var han utrikesminister. Efter en period som nederländskt sändebud i Berlin (1863–1865) var han 1866–1868 på grund av Vilhelm III:s personliga önskan ånyo utrikesminister och samtidigt ministerpresident. Under hans ämbetsperiod inträffade Luxemburgska krisen, i vilken van Zuylen van Nijevelt spelade en betydande diplomatisk roll. När krisen orsakade problem för honom i parlamentet, skall Otto von Bismarck ha sagt till honom: Vous avez sauvé la paix de l'Europe ("Ni har räddat freden i Europa").

Källor

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [a b] Julius Philip Jacob Adriaan van Zuylen van Nijevelt, Biografisch Portaal (på nederländska), Biografisch Portaal-nummer: 20208092, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p49882.htm#i498812, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f g] Parlement.com, Parlement.com-ID: vg09lldlhyyr, läst: 1 maj 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ The Peerage person-ID: p49882.htm#i498812, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]