Högre utbildning
Med högre utbildning (studier) avses utbildning vid universitet, akademier, högskolor, seminarier, konservatorier och liknande institutioner. Motsvarande begrepp finns på många språk (exempelvis franska études supérieures, engelska higher education och tyska höhere Bildung). Ofta används akademisk utbildning synonymt eller närmast synonymt med högre utbildning.
Högre utbildning följer efter sekundärutbildning, exempelvis gymnasieskola. Den är därmed en del av den eftergymnasiala utbildningen, vilken även omfattar viss typ av yrkesutbildning. Högre utbildning bedrivs vanligtvis under flera år och har någon form av fördjupning. Vanligtvis avslutas den med en akademisk examen. Till högre utbildning räknas även forskarutbildning.
Gränsen mellan högre utbildning med stark yrkesinriktning och annan avancerad yrkesutbildning är inte väldefinierad och kan skilja sig från land till land. Över tid har också vissa eftergymnasiala yrkesutbildningar akademiserats och därigenom kommit att räknas till den högre utbildningen.
Sverige
redigeraI Sverige ges högre utbildning vid statliga universitet och högskolor eller på motsvarande enskilda lärosäten.[1] Sverige och de övriga nordiska länderna spenderar mer av offentliga medel än övriga OECD-länder på högre utbildning.[2]
Högre utbildning i olika länder
redigeraStorbritannien
redigeraInom ramen för devolutionen i Förenade kungariket styrs utbildningen separat i England, Wales, Nordirland och Skottland.[3] I England motsvarar termen "tertiär utbildning" den globala termen "högre utbildning" (det vill säga utbildning efter 18 år).[4][5] År 2018 antog den walesiska regeringen termen "tertiär utbildning" för att beteckna utbildning och träning efter 16 års ålder i Wales.[6] Sedan 1970-talet kallar specialiserade fortsättningsskolor i England och Wales sig själva för "tertiära colleges", även om de är en del av processen för sekundär utbildning. Dessa institutioner betjänar både skolavslutare och vuxna, och kombinerar därmed huvudfunktionerna hos FE-colleges och sixth form colleges.
Europeiska unionen
redigeraÄven om högre utbildning inom EU inkluderar universitetsutbildning kan den skilja sig mellan olika länder.[7]
Frankrike
redigeraEfter avslutad förskola (fr. école maternelle), lågstadium (fr. école primaire), mellanstadium (fr. collège) och högstadium (fr. lycée) kan en elev börja på universitet, men kan också välja att sluta här.
Tyskland
redigeraUtbildning i Tyskland är främst under ansvar för de enskilda tyska delstaterna (Länder), och den federala regeringen spelar endast en marginell roll. Tyskland kan stoltsera med några av världens mest prestigefyllda, högt rankade universitet, kända för sin rika historia och framstående forskning.[8] Tyskland är välkänt internationellt för sin modell för yrkesutbildning[9][10] Ausbildung (lärlingsutbildning), inom vilken cirka 50 procent av alla skolavslutare går vidare till yrkesutbildningar.
Kanada
redigeraHögre utbildning i Kanada inkluderar provinsiella, territoriella,[11] ursprungsbefolknings- och militärhögnivåsystem. Målet med kanadensisk högre utbildning är att ge varje kanadensare möjlighet att förvärva de färdigheter och kunskaper som behövs för att förverkliga sin fulla potential. Den strävar efter att utveckla en världsklass arbetsstyrka, öka sysselsättningsgraden bland kanadensare och säkerställa Kanadas hållbara välstånd. Programmen för högre utbildning är noggrant utformade med studentens perspektiv i åtanke, för att mildra risker och säkerställa vissa resultat.
Referenser
redigera- ^ Nordiska rådet: Högre utbildning i Sverige Arkiverad 7 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine., läst 7 februari 2016
- ^ ”Så skiljer sig kostnaderna för svensk högre utbildning jämfört med OECD”. Universitetskanslerämbetet. Arkiverad från originalet den 15 september 2016. https://web.archive.org/web/20160915204353/http://www.uka.se/nyheter/2015-02-05-sa-skiljer-sig-kostnaderna-for-svensk-hogre-utbildning-jamfort-med-oecd.html. Läst 30 augusti 2016.
- ^ ”What is devolution and how does it work in the UK?”. www.bbc.com. https://www.bbc.com/news/uk-politics-54974078. Läst 23 juni 2025.
- ^ ”It's Clarification On What Tertiary Education Means, Uk, My”. www.justanswer.co.uk. https://www.justanswer.co.uk/law/q31yx-it-s-clarification-tertiary-education-means-uk.html. Läst 23 juni 2025.
- ^ ”How does the European higher education system work?”. vince.eucen.eu. https://vince.eucen.eu/avada_faq/european-higher-education-system-work/. Läst 23 juni 2025.
- ^ ”Ma isa-isa ang kahalagahan ng tertiary education sa pag angat ng antas ng buhay ng isang pamilya”. brainly.in. https://brainly.in/question/59593999. Läst 23 juni 2025.
- ^ ”Trends 2024: European higher education institutions in times of transition”. eua.eu. https://www.eua.eu/images/publications/Publication_PDFs/Trends_2024.pdf. Läst 23 juni 2025.
- ^ ”Top Universities in Germany for International Students”. www.iu.org. https://www.iu.org/blog/studying-in-germany/top-universities-in-germany-for-international-students/. Läst 23 juni 2025.
- ^ ”The German Vocational Training System: An Overview - Federal Foreign Office”. germany.info. https://www.germany.info/us-en/welcome/wirtschaft/03-wirtschaft/1048296-1048296. Läst 23 juni 2025.
- ^ ”German apprenticeships: A model for Europe?”. www.bbc.co.uk. https://www.bbc.co.uk/news/business-16159943. Läst 23 juni 2025.
- ^ ”Council of Ministers of Education, Canada”. www.cmec.ca. https://www.cmec.ca/299/education-in-canada-an-overview/index.html. Läst 23 juni 2025.