Öppna huvudmenyn

Josef Witiska, född 5 juli 1894 i Iglau, död 1946, var en österrikisk promoverad jurist och Standartenführer i SS. Han var en av de ansvariga för förintelsen i Polen.

Josef Witiska

Kommendör för Sicherheitspolizei och Sicherheitsdienst i distriktet Galizien
Ämbetsperiod
20 februari 1943–23 september 1944
Företrädare Helmut Tanzmann
Efterträdare

Befälhavare för Einsatzgruppe H i Slovakien
Ämbetsperiod
10 september 1944–15 november 1944

Född 5 juli 1894
Iglau, Österrike-Ungern
Död 1946
Nationalitet Tysk
Politiskt parti Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet
Yrke Jurist
Militärtjänst
I tjänst för Flag of the NSDAP (1920–1945).svg Tredje riket
Försvarsgren Sicherheitsdienst
Tjänstetid 1914–1945
Grad SS-Standartenführer Collar Rank.svg SS-Standartenführer

Innehåll

BiografiRedigera

År 1914 anmälde sig Witiska som krigsfrivillig och stred i första världskriget. Efter kriget studerade han rättsvetenskap och promoverades till juris doktor 1922.[1]

Efter Anschluss, Tysklands annektering av Österrike i mars 1938, tjänstgjorde han vid Gestapo i Graz. I juni 1941 utsågs han till ställföreträdande chef för Gestapo i Prag i Riksprotektoratet Böhmen-Mähren. Han var ställföreträdare åt Hans Geschke och därefter åt hans efterträdare Ernst Gerke. I februari 1943 efterträdde han Helmut Tanzmann som kommendör för Sicherheitspolizei (Sipo) och Sicherheitsdienst (SD) i distriktet Galizien i Generalguvernementet, det polska territorium som inte inlemmades med Tyska riket. Där organiserade Witiska massarkebuseringar av judar.[2]

Från september till november 1944 ledde Witiska Einsatzgruppe H, en mobil insatsgrupp som samarbetade med det slovakiska Hlinkagardet i gripandet och deporteringen av slovakiska judar till bland annat Auschwitz-Birkenau. Vid krigsslutet greps Witiska av amerikanska soldater och internerades. Han begick självmord, innan han skulle utlämnas till Tjeckoslovakien.[1][3]

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Josef Witiska, 11 april 2013.

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Tönsmeyer 1998, s. 184
  2. ^ Pohl 1996, s. 254
  3. ^ Klee 2007, s. 682

Tryckta källorRedigera

  • Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. ISBN 978-3-596-16048-8 
  • Pohl, Dieter (1996) (på tyska). Nationalsozialistische Judenverfolgung in Ostgalizien 1941-1944: Organisation und Durchführung eines staatlichen Massenverbrechens. München: Oldenbourg. ISBN 3-486-56233-9 
  • Tönsmeyer, Tatjana (1998), ”Die Einsatzgruppe H in der Slowakei”, skriven i Stuttgart, i Hösler, Joachim; Kessler, Wolfgang, Finis Mundi: Endzeiten und Weltenden im östlichen Europa: Festschrift für Hans Lemberg zum 65. Geburtstag, Quellen und Studien zur Geschichte des östlichen Europa, "50", Franz Steiner Verlag, s. 167–188, ISBN 3-515-07100-8 

Vidare läsningRedigera

  • Sandkühler, Thomas (1996) (på tyska). "Endlösung" in Galizien: der Judenmord in Ostpolen und die Rettungsinitiativen von Berthold Beitz 1941–1944. Bonn: Dietz. ISBN 3-8012-5022-9