Helmut Tanzmann, född 18 januari 1907 i Oschatz, död 6 maj 1946,[1] var en tysk promoverad jurist och Obersturmbannführer i SS. Han var en av de ansvariga för förintelsen i Polen.

Helmut Tanzmann

Kommendör för Sicherheitspolizei och Sicherheitsdienst i distriktet Galizien
Tid i befattningen
juli 1941–mars 1943
Företrädare
Efterträdare Josef Witiska

Tid i befattningen
november 1942–april 1943

Tid i befattningen
april 1943–juli 1943

Tid i befattningen
juni 1944–augusti 1944
Företrädare Hugo Geissler
Efterträdare

Tid i befattningen
mars 1945–maj 1945
Företrädare Oswald Poche
Efterträdare

Född 18 januari 1907
Oschatz, Kungariket Sachsen, Kejsardömet Tyskland
Död 6 maj 1946 (39 år)
Nationalitet Tysk
Politiskt parti Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP)
Yrke Jurist
Militärtjänst
I tjänst för Tredje riket
Försvarsgren Sicherheitsdienst
Tjänstetid 1933–1945
Grad SS-Obersturmbannführer

Biografi redigera

I början av 1930-talet promoverades Tanzmann till juris doktor och tjänstgjorde därefter vid Sachsens finansministerium. Han inträdde 1933 i NSDAP och SA. År 1936 gick han från SA över till SS, där han uppnådde tjänstegraden Obersturmbannführer 1941. Efter andra världskrigets utbrott 1939 var han chef för Gestapo i Danzig. I augusti 1941 upprättades distriktet Galizien i Generalguvernementet, den del av Polen som inte inlemmades i Tyska riket. Tanzmann utsågs då till kommendör för Sicherheitspolizei (Sipo) och Sicherheitsdienst (SD) i Galizien, där han gav order om att tusentals judar skulle arkebuseras. Bland annat sköts omkring 1 000 judar i Stryj den 1 september 1941.[2] När Operation Reinhard, kodnamnet för förintelsen av Generalguvernementets judiska befolkning, hade inletts 1942 var Tanzmann ansvarig för deportationerna av judar till förintelselägret Bełżec.

Efter att ha gjort sig skyldig till förskingring förflyttades Tanzmann till Frankrike, där han i tur och ordning var kommendör för Sipo och SD i Montpellier, Marseille och Vichy. Där organiserade han judedeportationer samt vidtog repressiva åtgärder mot den franska motståndsrörelsen. I andra världskrigets slutskede beklädde han motsvarande post i Narvik i Norge.[1] I maj flydde Tanzmann i ubåt till Skottland, där han greps av brittiska myndigheter. Tanzmann begick självmord i fångenskap.[1]

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Klee 2007, s. 618.
  2. ^ Browning & Matthäus 2004, s. 348.

Tryckta källor redigera

  • Browning, Christopher R.; Matthäus, Jürgen (2004) (på engelska). The Origins of the Final Solution: The Evolution of Nazi Jewish Policy, September 1939 - March 1942. London: Heinemann. ISBN 0-434-01227-0 
  • Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. ISBN 978-3-596-16048-8 
  • Pohl, Dieter (1996) (på tyska). Nationalsozialistische Judenverfolgung in Ostgalizien 1941-1944: Organisation und Durchführung eines staatlichen Massenverbrechens. München: Oldenbourg. ISBN 3-486-56233-9 
  • Sandkühler, Thomas (1996) (på tyska). "Endlösung" in Galizien: der Judenmord in Ostpolen und die Rettungsinitiativen von Berthold Beitz 1941–1944. Bonn: Dietz. ISBN 3-8012-5022-9