Joseph Magnus Stäck

svensk konstnär och professor vid Konstakademien
(Omdirigerad från Josef Magnus Stäck)

Denna artikel handlar om konstnären. För arkitekten se Josef Stäck.

Joseph Magnus Stäck
Joseph Magnus Stäck - from Svenskt Porträttgalleri XX.png
Född4 april 1812[1][2][3]
Lunds stadsförsamling[1][2]Sverige
Död21 februari 1868[4][1][3] (55 år)
Stockholm[5]Sverige
MedborgarskapSvenskt[6][7]
SysselsättningKonstnär[1]
Redigera Wikidata
Stäck porträtterad av Per Wickenberg (1837).

Joseph Magnus Stäck, född den 4 april 1812 i Lund, död den 21 februari 1868 i Stockholm, var en svensk konstnär (landskapsmålare) och professor vid Konstakademien. Föräldrar var Greta Maria Kihlgren och "hökaren och perukmakaren" Joseph Stäck. Hans farfar, Balthasar Stecchi (född 1728), var italienare av bolognesisk släkt. Stäck hade fem syskon och var bland annat morbror till Hasse W. Tullberg. Stäck själv var ogift.

BiografiRedigera

Om Stäck skriver tidningen Svenska biet i september 1844 följande:

Stäcks alltid lyckliga, nätta och mjuka färgläggning intager på ett mera facilt sätt och med mera oskyldiga medel. Stäck tittar genom nyckelhålet in i poesiens värld, men Palm flyger dit med stora örnvingar och lämnar rika minnen efter sin vistelse där.

Vidare skriver Georg Nordensvan om honom:

Någon stark personlighet var Stäck för övrigt ej men väl en älskvärd, genomhygglig och anspråkslös man. Både Lundgren och Scholander betona hur "trevlig" Stäck är, Egron [Lundgren] tillägger, att han är "en av de ordentligaste personer jag känner", Scholander undrar över att "en så trevlig och godsint herre" kan ha kommit till världen i en så "otrevlig stad som Lund".

Utbildning och karriärRedigera

I Lund gick Stäck latinskolan och blev student 1829. Han valde läkarbanan, men övergick till prästutbildning och hade klarat både examen theologicum och examen pro exercitio, då "målarlusten tog överhand". 1832 skrevs han in vid Konstakademien i Stockholm. 1840 utsågs Stäck till agré och 1852 till professor vid Konstakademien.

ResorRedigera

År 1842 fick han resestipendium för fem år, och reste till München, Venedig och Rom (där han stannar i tre år). År 1846 lämnade han Rom för Paris, där han under två år fullbordade sin bildning.

Hans målningar såldes hemma i Stockholm till Konstföreningen och privata. Konstakademien var mycket nöjd med verken, professor Carl Johan Fahlcrantz ser i en av hans månskenstavlor "utmärkt sanning och skönhet", och professor Per Axel Nyström förespår honom en "vacker karriär i sin konst", samt intygar, att hans dukar väcker uppseende och visar på stora framsteg.

Officiellt skriver akademien att Stäcks utsikter av Tivoli och Neapel vittnar om grundliga studier i en skön natur "samt röja känsla och harmoni i sammansättning och klärobskyr bredvid sanning och noggrannhet i utförandet".

VerkRedigera

Under senare delen av sitt liv är Stäck en av Sveriges mest populära målare. Själv är han inte lika imponerad: Han berättar för en vän att de tavlor, som han arbetar med i början av 1845, "målas och övermålas, bliva ändock skit". Två månader senare yttrar han om samma tavlor: "Måtte jag snart slippa se dem, ty de se djävliga ut!".

GalleriRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] Svenskt Biografiskt Lexikon: 34672, omnämnd som: Joseph Magnus Stäck, läst: 17 mars 2019
  2. ^ [a b] Lunds domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13254/C I/5 (1800-1815), bildid: C0067253_00268, sida 494, födelse- och dopbok, läst: 17 mars 2019, ”April 4: föddes...Perukmakaren... Joseph Stecks....hustru Greta Maria Kjellgren... Joseph Magnus
  3. ^ [a b] RKDartists, RKDartists ID: 74527, omnämnd som: Joseph Magnus Stäck, läst: 9 oktober 2017
  4. ^ Benezit Dictionary of Artists, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit ID: B00173992, omnämnd som: Josef Magnus Stäck, läst: 9 oktober 2017
  5. ^ läs online, läst: 15 oktober 2016,
  6. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, licens: CC0
  7. ^ Libris, 24 oktober 2012, läst: 24 augusti 2018
  8. ^ Furborg, L. [red.] (1991) Folkdräkten i konsten, Säfstaholms Slott, Vingåker, utgiven av Vingåkers kulturnämnd i samband med utställningen år 1991 "Folkdräkter i konsten" på Säfstaholms Slott.
  9. ^ Nationalmuseum
  10. ^ Göteborgs konstmuseum
  11. ^ Kalmar konstmuseum
  12. ^ Kalmar läns museum
  13. ^ Vänersborgs museum
  14. ^ Lunds universitetsbibliotek

Vidare läsningRedigera