John Nordin

Ej att förväxla med ingenjör John Nordin (1887-1983).

John Vilhelm Nordin, född 27 juli 1882 i Skara, död 23 oktober 1973, var chef för Arbetsrådet med generaldirektörs titel.

Han avlade år 1900 mogenhetsexamen i Skara och studerade sedan juridik vid Uppsala universitet, där han 1906 blev juris kandidat. Han genomförde 1906-1908 tingstjänstgöring. Han blev 1910 amanuens i Överståthållarämbetet. Inom Riksförsäkringsanstalten blev han 1914 notarie, 1916 sekreterare och 1917 ledamot av styrelsen. Vid det nyinrättade Arbetsrådet blev han 1920 sekreterare och föredragande, 1924 ledamot samt var 1926-1949 dess ordförande och chef. 1944 fick han generaldirektörs titel och ställning.

Han blev 1921 ledamot av styrelsen i Nordiska administrativa förbundet och var 1934-1953 dess vice ordförande och ledamot av arbetsutskottet. Han var 1933-1939 delegat vid ILO:s konferens i Genève, 1924-1950 vice ordförande i Stockholmskretsen av föreningen Norden, ordförande i 1938 års arbetarskyddskommitté, 1940-1948 ledamot av delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet, 1945-1954 ordförande i Föreningen för arbetarskydd. Han var 1935 ordförande i Västgöta gille. Han blev 1948 medicine hedersdoktor vid Karolinska institutet.

Han gifte sig 1914 med Hildur Versteegh. De var föräldrar till Arend Nordin.

Arbetsrådet redigera

Den svenska lagen om arbetstidens begränsning (1919, jämför Arbetstidslagen) ledde till att Arbetsrådet instiftades för att yttra sig om lagens tillämpning. Det bestod av minst 7 ledamöter som utsågs av regeringen, därav 2 på förslag av arbetsgivarna, 2 på förslag av fackföreningar och 3 på förslag av opartiska rådgivare. Beslut av Arbetsrådet publicerades i Sociala meddelanden.

Gustaf Henning Elmquist var 1919-1920 ordförande. Sigurd Ribbing var 1919 vice ordförande och blev 1920 ordförande. Gunnar Sträng blev ledamot under andra världskriget.

Bibliografi redigera

Utredning angående den faktiska invaliditeten hos riksförsäkringsanstaltens livräntetagare
Utredning rörande lagstiftningen om arbetstidens begränsning i vissa främmande länder (1926)
Arbetstidslagen och Arbetsrådet
Washingtonkonventionen och 8-timmarsdagen i utlandet
Invaliditet vid olycksfallsskador (1932)
8-timmarslagen (1933)
Olycksfallsskada och sjukdom (1935)
Olycksfall i arbete (1936)
Lantarbetstidslagen (1937)
Arbetsrådet och lantarbetstidslagen (1938)
Förebyggande av olycksfall inom skogshanteringen (1938)
Arbetstidslagen för detaljhandel med mera (1939)
Förebyggande av olycksfall i cellulosaindustrin (1939)
Förebyggande av olycksfall i jordbruket (1940)
Arbetsrådets beslut enligt arbetstidslagen för detaljhandeln (1940)
Förebyggande av olycksfall inom bageriindustrin (1941)
Förebyggande av olycksfall inom sågverksindustrin (1942)
Yrkessjukdomar (2 delar, 1943-1947)
Invaliditet vid yrkesskador (1951)