Johan Hjort, född 18 februari 1869, död 7 oktober 1948, var en norsk fiskeribiolog, son till oftalmologen Johan Hjort, far till juristen Johan Bernhard Hjort.

Johah Hjort
Född18 februari 1869[1][2][3]
Christiania
Död7 oktober 1948[1][2][3] (79 år)
Oslo
Medborgare iNorge[4]
Utbildad vidMünchens universitet, filosofie doktor,
SysselsättningBiolog, marinbiolog, botaniker, zoolog, professor, politiker
Befattning
Suppleant till Stortinget
Stortingets mandatperiod 1928–1930, Akershus (1928–1930)[5]
ArbetsgivareUniversitetet i Oslo (1893–1900)
Universitetet i Oslo (1921–1939)
Politiskt parti
Frisinnede Venstre
MakaWanda Hjort
(g. 1894–1912)[6]
BarnWanda Hjort[7]
Johan Bernhard Hjort (f. 1895)
FöräldrarJohan Storm Aubert Hjort
Utmärkelser
Fridtjof Nansens pris för enastående forskning, matematik- och naturvetenskapliga klassen (1910)
Alexander Agassizmedaljen (1913)[8]
Utländsk ledamot av Royal Society (1916)[9]
Redigera Wikidata

Hjort blev 1892 filosofie doktor 1897 chef för biologiska stationen i Drøbak, 1900 medlem av norska fiskeristyrelsen och direktör för dess vetenskapliga avdelning. Då styrelsen upplöstes 1906, blev han fiskeidirektör, en befattning han lämnade 1917. År 1921 blev han professor i marin biologi i Oslo. Hjort har särskilt intresserat sig för de allmänna problemen inom fiskeribiologin och ledde tillsammans med John Murray 1910 en expedition med det norska fiskeriundersökningsfartyget Michael Sars för utforskande av de hydrografiska och biologiska förhållandena i norra Atlanten, varifrån han utgav en populär beskrivning, Atlanterhavet (1912). Som filosofisk författare har Hjort framträtt med arbetena The unity of science (1920) och Keiserens nye klær (1930), det senare en energisk uppgörelse med de modernaste teorierna inom naturvetenskapen.

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6363qz6, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Vilhelm Haffner, Stortinget og statsrådet : 1915–1945. B. 1 : Biografier : med tillegg til Tallak Lindstøl: Stortinget og Statsraadet 1814–1914, 1949, s. 315, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Bruno Delmas & Rémi Mathis (red.), Annuaire prosopographique : la France savante, CTHS person-ID: 119404, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 15 januari 2013, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ Vilhelm Haffner, Stortinget og statsrådet : 1915-1945. B. 2 : De enkelte storting, 1949, s. 150, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Norsk biografisk leksikon, Kunnskapsforlaget, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.nasonline.org .[källa från Wikidata]
  9. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 172, läs online.[källa från Wikidata]

Tryckta källor

redigera

Externa länkar

redigera