Johan Bernhard Hjort, född 25 februari 1895, död 24 februari 1969, var en norsk jurist, son till Johan Hjort (1869–1948), far till Johan Hjort (1922–2001).

Johan Bernhard Hjort
Född25 februari 1895[1][2][3]
Christiania[1]
Död23 februari 1969[1][4][2] (73 år)
Oslo[1]
BegravdUllern kirkegård[4]
Medborgare iNorge
SysselsättningAdvokat[1], politiker
Politiskt parti
Nasjonal Samling ()[5]
Høyre
MakaAnna Holst
(g. 1920–)[6]
BarnWanda Heger (f. 1921)
Johan Hjort (f. 1922)
Peter F. Hjort (f. 1924)
Helge Bernhard Hjort (f. 1926)
Kirsti Hjort (f. 1931)
Haldis Hjort (f. 1940)
FöräldrarJohan Hjort[1]
Wanda Hjort
Redigera Wikidata

Hjort var høyesterettsadvokat. Han var grundare av och näst högste chef för det norska nazistpartiet Nasjonal Samling från 1933 till 1937, då han bröt med Quisling. År 1941 blev han arresterad av Gestapo och skickad till Tyskland.

I Tyskland blev Hjort och hans familj civilinternerade. Tillsammans med Didrik Arup Seip drev han motståndsarbete som räddade många skandinaviska fångars liv; namnlistor som Hjorts familj samlade utgjorde grunden för aktionen med de vita bussarna.

Efter andra världskriget arbetade Hjort som advokat, bland annat för homosexuellas rättigheter och för kontroversiella konstnärers konstnärsfrihet, som exempelvis Myklesaken.

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f] Norsk biografisk leksikon, Kunnskapsforlaget, läs onlineläs online, läst: 21 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Philip Rees, Biographical Dictionary of the Extreme Right Since 1890, 1990.[källa från Wikidata]
  3. ^ Store norske leksikon, Johan Bernhard Hjort.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] läs online, www.begravdeioslo.no , läst: 21 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Oddvar Høidal, Quisling - En studie i landssvik, s. 204, läs online, läst: 7 november 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ Norsk biografisk leksikon, Kunnskapsforlaget, läs online.[källa från Wikidata]

Externa länkar redigera