Johan Götlind

svensk dialekt- och folklivsforskare

Johan Alfred Götlind, född 29 september 1887 i Göteve socken i Västergötland, död 11 april 1940 i Uppsala, var en svensk dialektforskare och folklivsforskare. Hans huvudämne var nordiska språk och han forskade framför allt på västgötska.

Johan Götlind
Johan Götlind, 1926.png
Johan Götlind, 1926
Född29 september 1887[1][2]
Göteve församlingSverige[3]
Död11 april 1940[3] (52 år)
Uppsala församlingSverige[3]
BegravdGöteve kyrka[2]
MedborgarskapSvenskt
SysselsättningDialektolog[3], etnolog, arkeolog[3]
Make/makaMärta Tamm-Götlind
(g. 1917–)[4]
Redigera Wikidata
Johan Götlinds grav på Göteve kyrkogård utanför Falköping.

BiografiRedigera

Johan Götlind växte upp på gården Backor i Göteve utanför Falköping. Som barn skrev han gärna dikter i olika tidningar. Han var även aktiv i ungdomsföreningen Fosforos i grannsocknen Floby. Som femtonåring blev Götlind antagen på Fjellstedtska skolan i Uppsala. I unga år var Götlind flera gånger talare vid de av Excelsiorförbundet anordnade midsommarmötena i Västergötland.

Götlind började 1909 läsa litteraturhistoria vid Uppsala universitet. Han växlade strax över till nordiska språk med professorerna Adolf Noreen och Otto von Friesen som lärare. Han blev 1917 sekreterare i Västgöta folkmålskommitté. Han gifte sig samma år med studiekamraten Märta Tamm-Götlind, tillsammans fick de två söner. Han doktorerade 1918 vid Uppsala universitet med avhandlingen Studier i västsvensk ordbildning. De produktiva avledningssuffixen och deras funktioner hos substantiven i Göteve-målet. Han började samma år att arbeta vid Uppsala landsmålsarkiv (ULMA), som bildats några år tidigare av Herman Geijer och som senare blev en del i Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI), vilket sedan 2006 heter Institutet för språk och folkminnen. 1927 grundade han Falbygdens hembygds- och fornminnesförenings tidskrift Falbygden och han var redaktör för de fyra första numren. 1928 blev han docent i nordisk folkmåls- och folkminnesforskning.

Götlind avled 1940 av en hjärntumör, som han troligen lidit av sedan 1917. Han begravdes i sin hemsocken Göteve. Götlinds verk Västergötlands folkmål färdigställdes efter hans död av Samuel Landtmanson.

BibliografiRedigera

RedaktörRedigera

  • Visor tryckta i år : text och melodier. Stockholm: Bonnier. 1917. Libris 1661082 
  • En västgötabok. Sala. 1919. Libris 432502 
  • Falbygden : 1. Falköping: Utg. 1927. Libris 12745789 
  • Falbygden : 2. Falköping: Utg. 1933. Libris 1353884 
  • Nordisk kultur : samlingsverk. 24. A Idrott och lek. Stockholm: Bonnier. 1933. Libris 128244 
  • Falbygden : 3. Falköping: Utg. 1936. Libris 12745768 

KällorRedigera

  • Hilding Celander, "Johan Götlind: Några minnesord" ur Folkminnen och folktankar Band XXVII (1940) Häfte 2 sidorna 49-51.
  • Märta Tamm-Götlind, "Johan Götlind: En kort livsbild tecknad av hans hustru" ur Falbygden 5 (1944) sidorna 7-26.
  • Erik Sandberg, "Johan Götlinds forskargärning" ur Falbygden 5 (1944) sidorna 27-35.
  • Märta Tamm-Götlind, "Västgötaforskaren Johan Götlind: Ett knippe omdömen samlade till 20-årsminnet av hans död" ur Falbygden 15 (1960) sidorna 179-185.

NoterRedigera

  1. ^ läs online, sok.riksarkivet.se, läst: 28 november 2018, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b] Gravar.se, läs online, läst: 8 december 2018, (Källa från Wikidata)
  3. ^ [a b c d e] Johan A Götlind, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 13466, läs online, (Källa från Wikidata)
  4. ^ läs online, sok.riksarkivet.se, läst: 18 februari 2019, (Källa från Wikidata)

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera