Öppna huvudmenyn

Hilding Celander

Svensk lingvist, forskare

Carl Hilding Celander, född 17 juli 1876 i Arboga stadsförsamling i Västmanlands län, död 29 november 1965 i Örgryte församling i Göteborg,[1][2] var en svensk skolman, språkforskare och folkminnesforskare.

Hilding Celander
Född17 juli 1876
Arboga stadsförsamling, Västmanland
Död29 november 1965 (89 år)
Örgryte församling, Göteborg
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragProfessor
MakaVera Hoffmann
(g. 1914–1964)
SläktingarSven Celander (son)
Johan Celander (sonson)
Vera Celander (sondotter)

BiografiRedigera

Hilding Celander var son till folkskolläraren, organisten och klockaren Gustaf M. Celander och Elisabeth Catharina Sörman. Han gifte sig 1914 med Vera Hoffmann (1891–1964), dotter till hypotekskassören T. Hoffmann och Anna Cederschiöld. Han blev far till advokaten Sven Celander och farfar till teaterchefen Johan Celander.[3]

Celander blev filosofie doktor i Uppsala 1906 på en avhandling Om övergången av ð - d i fornisländskan och fornnorskan. Han var docent i nordisk språk i Uppsala 1907-1910, därefter i Göteborg, lektor vid Göteborgs högre realläroverk 1910-1929, och mellan 1929 och 1942[4] rektor vid statens nyupprättade flickläroverk i Göteborg. Bland Celanders pedagogiska skrifter kan nämnas Gymnasiereformen och läseboken Saga och sanning.

Som folkminnesforskare har Celander verkat som samlare, utgivare, bearbetare och organisater, och då främst ägnat sig åt västra Sverige. En frukt av hans arbete var det stort upplagda arbetet Nordisk jul (1928). Celander var en av stiftarna av Västsvenska folkminnesföreningen och en av redaktörerna för Folkminnen och folktankar. Han fick på sin 50-årsdag mottaga skriftsammanställningen Folkminnesstudier tillägnade Hilding Celander.

Celander fick mottaga Göteborgs stads förtjänsttecken den 4 juni 1948, med följande motivering: "För modersmålets rykt och ans har Hilding Celander utfört en mycket betydande gärning. Han har verkat för en modernisering av modersmålsundervisningen i vårt land och har byggt upp det statliga flickläroverket i egenskap av dess förste rektor. Han har dessutom gjort betydande insatser inom folklivsforskningen i Västra Sverige. Under tjugo år var han redaktör för Folkminnen och folktankar. Bl. a. har han sysslat med de gamla nordbornas julfirande. Göteborg hyllar Er, Hilding Celander."[5]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Döda 1958–1968 i Vem är det 1969
  2. ^ ”Hilding Celander”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/hilding-celander. Läst 3 januari 2011. 
  3. ^ CELANDER, SVEN M, advokat i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 250.
  4. ^ Celander, Karl Hilding i Vem är det 1943
  5. ^ Anföranden av stadsfullmäktiges ordförande vid utdelning av Göteborgs stads förtjänsttecken 1948–1952.

Andra källorRedigera