Öppna huvudmenyn

Johan Bredman

svensk astronom och matematiker vid Uppsala universitet

Johan Bredman, född den 7 november 1770 i Oviken i södra Jämtland, död den 3 februari 1859 i Uppsala, var en svensk astronom och matematiker vid Uppsala universitet.

Johan Bredman
Professor Johan Bredman.jpg
Johan Bredman (1770-1859). Oljemålning av Carl Staaff 1841.
Född7 november 1770[1]
Ovikens församlingSverige
Död3 februari 1859[1] (88 år)
Uppsala församlingSverige
BegravdUppsala gamla kyrkogård[2]
kartor
NationalitetSvensk
Utbildad vidUppsala universitet Blue pencil.svg
SysselsättningAstronom, matematiker
Redigera Wikidata
Norrlands nationsgrav i Uppsala.

BiografiRedigera

Johan Bredman växte upp på faderns, furiren vid Jämtlands infanteriregemente, Erik Bredmans soldatboställe Fjösåsen, beläget nära Oviksfjällen, och började tio år gammal på Frösö trivialskola. I sin självbiografi beskriver han hur ensidig han fann utbildningen med tonvikten på latin och kristendomskunskap, endast en timme i veckan var avsatt för matematik, geografi och historia. Han reagerade också starkt mot pennalismen i skolan. Efter fortsatta studier vid Härnösands gymnasium, som fram till 1858 var Norrlands enda gymnasium norr om Gävle, skrevs Bredman in som student vid Uppsala universitet år 1790.

Han promoverades till filosofie magister år 1797, blev år 1801 docent i matematik vid Uppsala universitet, samt året därefter amanuens i astronomi. År 1808 fick han även tjänsten som adjunkt i matematik. Bredman utnämndes slutligen 1811 till professor i astronomi vid Uppsala universitets astronomiska observatorium och den tjänsten innehade han fram till 1841. Bredmans lärobok i astronomi, Theoretiska astronomiens grunder för begynnare (1845), användes i undervisningen vid observatoriet ända fram till sekelskiftet 1900. Han donerade medel till en fond vid observatoriet, Bredmanska fonden, och alla extrakostnader vid observatoriet, kompletterande instrumentinköp med mera, bekostades av fonden ända fram till omkring 1910.

Bredman blev ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1815, och han var även medlem i Götiska förbundet.

Johan Bredman var Uppsala universitets rektor i tre perioder under åren 1820-1835. Han blev år 1827 den förste inspektorn för den sammanslagna Norrlands nation i Uppsala, samt lät år 1855 inrätta en stipendiestiftelse för medlemmar av nationen. Bredman var en av de första som begravdes i Norrlands nationsgrav på Uppsala gamla kyrkogård, och hans namn finns överst på den stora gravstenen.

ÖvrigtRedigera

En gata i Uppsala, Bredmansgatan i främre Luthagen, har fått sitt namn efter honom. Bredman är även känd genom texten i Glunt nummer 3, Uppsala är bäst, skriven cirka 1850 och ingående i samlingen Gluntarne av Gunnar Wennerberg.

Priser och utmärkelserRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Johan Bredman, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon: 16928
  2. ^ Bredman, Johan, SvenskaGravar.se, läst: 1 juni 2019
  3. ^ Lundmark, K.Johan Bredman i Svenskt biografiskt lexikon (1926), Band 06 (1926), sida 166

Externa länkarRedigera

Företrädare:
Eric Michael Fant
Inspektor för Medelpado-Jämtländska nationen
1816–1827
Efterträdare:
sig själv
som inspektor för Norrlands nation
Företrädare:
Jöns Svanberg
Uppsala universitets rektor
Vt 1820
Efterträdare:
Carl Johan Lundvall
Företrädare:
Nils Fredrik Biberg
som inspektor för Bottniska nationen
Inspektor för Norrlands nation
1827–1840
Efterträdare:
Jonas Sellén
Företrädare:
sig själv
som inspektor för Medelpado-Jämtländska nationen
Företrädare:
Jöns Svanberg
Uppsala universitets rektor
Vt 1827
Efterträdare:
Carl Johan Lundvall
Företrädare:
Israel Hwasser
Uppsala universitets rektor
Ht 1835
Efterträdare:
Samuel Grubbe