Joaquim Chissano
Joaquim Alberto Chissano , född 22 oktober 1939, är en moçambiquansk politiker.
Joaquim Chissano var president i Moçambique oktober 1986 - februari 2005. Han är gift med Marcelina Rafael Chissano och har fyra barn.
Uppväxt och utbildning
redigeraJoaquim Chissano föddes i byn Malehice i Chibuto-distriktet i Gaza-provinsen i det som då kallades Portugisiska Östafrika. Han var den förste svarta pojke som gick i kolonins enda gymnasium, Liceu Salazar i Lourenço Marques (nuvarande Maputo).
Därefter utbildade han sig i medicin vid Lissabons universitet i Portugal, men fick avbryta studierna på grund av sin politiska agitation och flydde till Tanzania.
Politisk karriär
redigeraI Tanzania blev Joaquim Chissano tidigt assistent till Eduardo Mondlane och ansvarig för utbildning. År 1964 fick han ansvar för den militära avdelningen och genomgick från samma år militär utbildning i Sovjetunionen. Efter sin återkomst återtog han ansvaret för utbildningsavdelningen och arbetade som lärare i Frelimos skolor i Tanzania. Efter militär vidareutbildning 1966, varefter han blev ansvarig för säkerhetsfrågor. År 1968 blev han invald i Frelimos centralkommitté och 1968 tillika Frelimos representant i Tanzania.
Joaquim Chissano spelade en central roll i förhandlingarna som ledde fram till 1974 års Lusaka-fördrag med Portugal om Moçambiques självständighet. Samma år i september blev han vid 35 års ålder premiärminister i övergångsregeringen, och efter självständigheten i juni 1975 utrikesminister.
Joaquim Chissano blev president 1986, efter det att president Samora Machels regeringsflygplan kraschat i bergsområdet mellan Moçambique, Sydafrika och Swaziland. Som statschef genomförde han viktiga socioekonomiska reformer, en mer demokratisk grundlag 1990 och öppnade landet för flerpartisystem och en marknadsekonomi.
Efter inbördeskriget i Moçambique 1977-92, vilket ledde till att Renamo-rebellerna blev en etablerad politisk kraft, vann han presidentvalen 1994 och 1999. Vid det senare valtillfället vann han över den tidigare rebelledaren med 52,3 % mot 47,7%. Han valde att inte ställa upp som kandidat i 2004 års presidentval, vilket var tillåtet enligt landets grundlagar.
FN:s generalsekreterare Kofi Annan utnämnde Joaquim Chissano till sitt speciella sändebud för norra Uganda och Sydsudan i december 2008 i ett försök att bilägga inbördeskriget mellan Uganda och Lord's Resistance Army (LRA).
År 2007 blev Joaquim Chissano den förste mottagaren av Mo Ibrahim-priset för afrikanskt ledarskap.[1]
Källor
redigeraNoter
redigera- ^ Claire Soares: Joaquim Chissano: -Democrat among the despots i The Independent 2007-10-23 Arkiverad 17 maj 2008 hämtat från the Wayback Machine., läst 2010-07-26
Externa länkar
redigera