Jean Claesson
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Jean Axel Isidor Claesson, född 15 december 1882 i Adolf Fredriks församling, Stockholm, död 8 februari 1951 på Höstsol, Täby,[1] var en svensk skådespelare och kabaretsångare.[2]
| Jean Claesson | |
| Född | Jean Axel Isidor Claesson 15 december 1882 Adolf Fredriks församling, Stockholm |
|---|---|
| Död | 8 februari 1951 (68 år) Höstsol, Täby |
| Maka | Margareta Lindlöf (gift 1909–1914; skild) Gerda Martina Bengtsson (gift 1916–19??) Sonja Persson (gift 1925–1938; skild) |
| Släktingar | Hans Jonstoij (dotterson) |
| IMDb SFDb | |
Biografi redigera
Claesson scendebuterade som skådespelare 1902 och drev en tid en egen teater [3]i Stockholm och blev under 1910-talet även känd som kabaretsångare. Han uppträdde i hela Norden med kabaréer och revyer. Under ett engagemang i revyn Folkets gröna ängar 1933 skadades han svårt och tvingades bryta kontraktet. Han skvivdebuterade 1911 och filmdebuterade 1912 i Victor Sjöströms Trädgårdsmästaren, och kom att medverka I drygt 20 filmer.
Jean Claesson var 1909–1914 gift med pianisten och skådespelaren Margareta Lindlöf (1887–1970), omgift med Hilding Johansson och med vilken hon tog sig namnet Jonstoij. Han fick med henne två barn: dottern Birgit (1909–1946), som med journalisten Ingvar Axelsson fick sonen Hans Jonstoij, och sonen Jean Gunnar Bertil (född och död 1912). Därefter var han från 1916 gift med manikyristen Gerda Martina Bengtsson (född 1889) och 1925–1938 gift med skådespelaren Sonja Persson (1901–1975).[4][1]
Filmografi redigera
- 1912 – Trädgårdsmästaren
- 1917 – Löjtnant Galenpanna
- 1926 – Ebberöds bank
- 1932 – Skråköpings rundradio inviges
- 1933 – Bomans pojke
- 1934 – Arbete!
- 1934 – Kungliga Johansson
- 1936 – 65, 66 och jag
- 1936 – Annonsera!
- 1938 – Styrman Karlssons flammor
- 1938 – Med folket för fosterlandet
- 1939 – Gläd dig i din ungdom
- 1939 – I deklarationstider
- 1939 – Rena rama sanningen
- 1939 – Valfångare
- 1940 – Juninatten
- 1940 – Stål
- 1940 – Man och kvinna
- 1941 – Det sägs på stan
- 1941 – Soliga Solberg
- 1942 – I gult och blått
- 1943 – En fånge har rymt
- 1945 – Sextetten Karlsson
- 1946 – 91:an Karlsson. "Hela Sveriges lilla beväringsman"
- 1948 – Känn dej som hemma
Teater redigera
Roller redigera
| År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 1933 | Medverkande | Folkets gröna ängar, revy Åke Söderblom, Herr Dardanell, Sten Axelson, Gösta Chatham |
Ragnar Klange | Folkets hus teater[5] |
| 1938 | Frippe Wallin, skådespelare | Kökskavaljerer Siegfried Fischer |
Siegfried Fischer | Mosebacketeatern[6] |
| 1940 | Här dansar Kalle Karlsson Sigge Fischer |
Klippans sommarteater[7] |
Bibliografi redigera
Källor redigera
- ^ [a b] Sveriges dödbok 1860–2016 Swedish death index 1860–2016 (Version 7). Sveriges släktforskarförbund. 2018
- ^ ”Jean Claesson”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=57885&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dJean+Claesson%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 20 februari 2013.
- ^ ”Teater i Stockholm 1910-1970”. http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:692286/FULLTEXT01.pdf.
- ^ Rotemannen 2 (Version 2.0). Stockholm: Stadsarkivet. 2015. Libris 18750450
- ^ Torsten Flodén (2 januari 1933). ”Söndagens revypremiärer: Gott humör på Folkets hus teater”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-02/1/6. Läst 4 januari 2016.
- ^ Lbk (9 oktober 1938). ”'Kökskavaljerer' på Mosebacke”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1938-10-09/274/14. Läst 19 september 2016.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 12. 8 juni 1940. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1940-06-08/154/12. Läst 26 januari 2016.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Jean Claesson.
