Wikipedia

Jan Wallinder

svensk arkitekt

Jan-Erik Magnus Wallinder, född 7 juli 1915 i Stockholm,[3] död 13 mars 2006,[4] var en svensk arkitekt.

Jan Wallinder
Född7 juli 1915[1]
Stockholm[2]
Död13 mars 2006[1] (90 år)
BegravdStampens kyrkogård
Medborgare iSverige
SysselsättningArkitekt[1]
ArbetsgivareChalmers tekniska högskola
Utmärkelser
Prins Eugen-medaljen (1986)
Chalmersmedaljen (2000)
Redigera Wikidata

Jan Wallinders uppförda byggnader ligger i huvudsak i Göteborgsregionen, där han fick många uppdrag inom allmännyttan och den offentliga sektorn. Därtill kom han att specialisera sig inom service- och produktionsanläggningar och ritade bland annat vattentorn samt kraftanläggningen Åbyverket i Örebro.

Biografi redigera

 
Jan Wallinders gravvård på Stampens kyrkogård i Göteborg.

Jan Wallinder utbildade sig till arkitekt vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm och tog examen 1939. Han gjorde praktik under studietiden och arbetade vid Gunnar Asplunds arkitektkontor i Stockholm fram till dennes död 1940. Wallinder arbetade 1940–1942 på Fortifikationsstyrelsen och var 1945–1947 förste assistent i arkitektur hos Nils Ahrbom på KTH.[5] Han startade ett eget arkitektkontor 1942 och flyttade 1947 till Göteborg. Bland annat Poul Hultberg, Yngve Lundquist, Rune Lund och Alf Valentin, Ingegerd Ågren och Gert Wingårdh var medarbetare på Wallinders arkitektkontor.[5]

Han bedrev fria arkitektstudier som stipendiat hos Svenska institutet i Rom 1948–1949. Wallinder fick efter Axel Munthes bortgång 1949 och Munthes testamenterande av Villa San Michele uppdraget att mäta upp anläggningen.[6] Han satt senare i styrelsen för Svenska institutet i Rom (1968–1985) och Stiftelsen San Michele.[7]

Samarbetet med Brolid redigera

Han samarbetade med Sven Brolid i en rad stora bostads- och centrumprojekt när Göteborg byggdes ut i bland annat Kortedala, Södra Järnbrott (Radiotorget), Södra Guldheden och Högsbotorp (Axel Dahlströms torg). Axel Dahlströms torg (1953–1955) planerades som ett stadsdelscentrum, ett så kallat "C-torg", vilket skulle utgöra ett socialt, kulturellt och kommersiellt centrum för ett befolkningsunderlag på cirka 9 000 personer.[8] Ett landmärke vid torget blev Wallinder och Brolids femton våningar höga punkthus. Wallinder ritade även stadsdelsbiblioteket.[5]

I Södra Guldheden ritade Wallinder tillsammans med Brolid bostäder och Doktor Fries torg. De niovånings punkthus som uppfördes 1950–1952 på Doktor Liborius gata i Guldheden efter Wallinders och Brolids ritningar har fått arkitektoniskt erkännande, genom sina två huskroppar, något förskjutna från varandra och förbundna med ett inglasat trapphus.[9][10] Duon Wallinder/Brolid låg bland annat bakom de uppmärksammade husen på Gregorianska och Julianska gatan i Kortedala. De trekantiga punkthusen i 11-12 våningar syns väl vid Göteborgs nordöstra horisont. De utgör Kortedalas högsta och mest karaktäristiska landmärken, och blev internationellt uppmärksammade för sin arkitektur.[11]

Bibliotek redigera

Wallinder var engagerad i utformningen av bibliotek från 1940-talet och framåt. På Svenska Allmänna Biblioteksföreningens uppdrag tog han tillsammans med Nils Ahrbom fram en handbok. Det mynnade även ut i uppdraget att rita Karlskronas stadsbibliotek.[12] 1959 gav Wallinder ut boken Biblioteksbyggnader.[12] Ett annat stort biblioteksprojekt var Jönköpings stadsbibliotek som invigdes 1969. Han ritade även flera länktorn, bland annat Sätra radiolänktorn i Stockholm som uppfördes 1961.

Professor redigera

Åren 1959–1980 var han professor i formlära vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Under denna tid arbetade han parallellt med sin arkitektverksamhet. Han ritade även administrationsbyggnaden vid den nordvästra entrén (mot Landala) 1961.[5] År 1962 invaldes han in i Konstakademien. Han var även engagerad i Stiftelsen Grez-sur-Loing där han var drivande kraft i restaureringen av pensionat Chevillon där den svenska konstnärskolonin verkat. Wallinder ritade även om byggnaden.[13]

Wallinder engagerades i Hagagruppen som deltog i skapandet av det nya Haga på 1980-talet. Bland Wallinders medarbetare fanns bland andra Bibbi Olsson. Wallinder ritade bland annat Hagaskolan. Bland hans sista verk blev restaureringen av Karl Johansskolan i Göteborg som hans läromästaren Asplund ritat.

Han gravsattes den 13 september 2006 på Stampens kyrkogård i Göteborg.[4] Han var gift med Marianne Landelius från 1940, dotter till generaldirektören Hugo Landelius.[7] Han ritade den egna Villa Wallinder i Göteborg.

Verk i urval redigera

Galleri redigera

  •  
    Wallinder skapade, tillsammans med Sven Brolid, Dr Fries torg i Guldheden, Göteborg
  •  
    Ljungby bibliotek
  •  
    Åbyverket i Örebro.
  •  
    Stadsbiblioteket i Karlskrona
  •  
    Sätra radiolänktorn i Stockholm
  •  
    Fässbergsgymnasiet i Mölndal
  •  
    Jönköpings stadsbibliotek
  •  
    Administrationsbyggnad på Chalmers

Källor redigera

  • Löfvenberg, Anna-Clara (2002). Jan Wallinder: hus i sex decennier. Göteborg: Chalmers tekniska högsk. Libris 8428452 

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  2. ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  3. ^ Sveriges befolkning 1970, (CD-ROM version 1.04) Sveriges Släktforskarförbund 2003
  4. ^ [a b] ”Visa gravplats”. Svenska kyrkan i Göteborg. Arkiverad från originalet den 23 juni 2013. https://archive.is/20130623235441/http://graven.gbg.svenskakyrkan.se/?page=GBG_VisaGrav&media=&ID=2178300&LOPNR=62511&hist_PageNo=1&hist_FOR_NAMN=Jan&hist_EFTER_NAMN=Wallinder&hist_FNAMN_SELTYPE=S&hist_ENAMN_SELTYPE=S&hist_ORDER_BY=Namn&hist_ORDER_DIRECTION=ASCENDING. Läst 15 juni 2013. 
  5. ^ [a b c d] Löfvenberg 2002
  6. ^ https://sanmichelesvanner.org/website/wp-content/uploads/2016/01/Medlemsblad-17-2006.pdf
  7. ^ [a b] https://runeberg.org/vemardet/1997/1165.html
  8. ^ Arkitekturguide över Göteborg.. Göteborg. 1960. Libris s. 56 1406446, s. 56 
  9. ^ Arkitektur i Göteborg: 124 Viktiga byggnadsverk i Göteborg med omland Arkiverad 2 februari 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ Göteborg när 40- och 50-talisterna växte upp - svartvita flygbilder från stadsbyggandet 1946-63, Stig Hammarsson & Oscar Bladh, Trafik-Nostalgiska Förlaget, Göteborg 2008 ISBN 978-91-85305-63-6 s.58
  11. ^ Niklasson, Olle (2014). Fyrtiotvå hus och en bockkran i Göteborg. Göteborg: Tre böcker. sid. 101-103. Libris 16997623. ISBN 978-91-7029-752-6 
  12. ^ [a b] https://hb.diva-portal.org/smash/get/diva2:1310720/FULLTEXT01
  13. ^ https://www.dn.se/arkiv/sondag/ett-fonster-mot-kulturen-det-varas-ater-for-maleriet-i-grez/
  14. ^ https://apricus.nu/wp-content/uploads/2023/05/Schulz-etal-2004.pdf

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Jan_Wallinder&oldid=54482332”